Kuriren talade i går med näringsministern, som var på plats i Bryssel för att diskutera infrastruktur kring Barents och inte minst övre Norrland.
- Vi har vänt på kuttingen. Det är lättare att ta till sig investeringar om man resonerar som vi och talar om vad Europa behöver göra för att komma åt råvarorna i stället för att driva att norra Sverige av rättviseskäl borde få något, resonerar hon.
Strategiarbete
Hon redogör för flera års arbete som utgår från en efterfrågan i andra delar av Europa.
För några år sedan drogs ett strategiarbete igång kring hur råvarorna ska kunna transporteras rationellt. Till detta för hon förre infrastrukturministern Åsa Torstenssons arbete för att järnvägsnätet Botniska korridoren, inkluderande Norrbotniabanan, ska ses som del av transeuropeiska transportnätet (TEN-T).
Att kopplas samman med TEN-T är en grund för EU-stöd.
Åsa Torstenssons efterträdare Catharina Elmsäter-Svärd lyfte nyligen fram Botniska korridoren på ett transportministermöte i Ungern.
Olle Tiderman, projektledare för Botniska korridoren, träffade nyligen aktörer i EU-parlamentet i samma fråga.
På hög nivå
I går hade utrikesministern Carl Bildt samt Maud Olofsson med flera en diskussion i Bryssel kring Barentsområdets betydelse.
Enligt Maud Olofsson finns hos näringsministrar inom EU, EU-kommissionären Antonio Tajani samt tysken Herbert Reul, ordförande i näringsutskottet i parlamentet, samt ytterligare företrädare en förståelse för sammanhanget mellan råvarubehovet och behovet av god infrastruktur i norra Sverige.
Närmare verklighet
Norrbotniabanan har på så vis kommit närmare ett förverkligande, resonerar Maud Olofsson. I diskussionerna har LKAB-ledningen samt landshövdingen P-O Eriksson haft roller.
Om behovet av investeringar på Malmbanan, för att lätta på trycket, förs nu diskussioner, enligt Maud Olofsson.