Några minuter efter att vi lyft från Luleå Airport och vänt mot Boden börjar det lilla Cesna-planet närma sig en höjd på 1.000 meter. En optimal höjd för att upptäcka skogsbränder.
– Det är svårt att förklara hur långt man ser brandrök från ett flygplan, det är väldigt, väldigt långt. Ibland kan man få flyga 10-15 minuter och tänker ”är vi aldrig framme?”, säger piloten Daniel Wikström. Han är en av två piloter från Luleå-Boden Flygklubb på dagens pass. Det är en dag med väldigt hög brandrisk i hela Norrbotten och räddningstjänsten har beslutat att skicka upp flyget två gånger längs den rutt som täcker de östra delarna av länet. Grunden i arbetet är väldigt enkel - det går ut på att sitta och spana efter brandrök.
– Om vi ser en brand flyger vi mot den och rapporterar till SOS var den är och hur det ser ut, säger piloten Andreas Hansson som agerar spanare under dagens första flygning.
"Otroligt viktig resurs"
Brandflyget togs bort för att spara pengar i början av 2000-talet. Efter den stora skogsbranden i Bodträskfors 2006 återinsattes det och har funnits sedan dess. Flyget genomförs på uppdrag av länsstyrelsen och arbetet styrs av räddningstjänstens inre befäl.
– Det är en otroligt viktig resurs. Med tanke på att vi har ett glesbefolkat län med stora arealer så är det viktigt att upptäcka bränder tidigt. Eftersom de ser från luften och ger dirigering får vi exakt position och vägvisning, jämfört med att någon ser en brand vid ett berg på andra sidan av en sjö eller liknande, säger Magnus Nilsson, inre befäl vid räddningstjänsten.
Brandflyget har hittills upptäckt 6-7 skogsbränder i sommar, och även om högsommarvärmen har försvunnit så är skogsbrandsäsongen långt ifrån över.
– I fjol flög vi en bit in i september. Det är ju nu det börjar röra sig mycket folk i markerna med bärplockare och olika jaktsäsonger som börjar, säger Magnus Nilsson.
När planet nått utkanterna av Pajala vänder vi söderut igen och flyger mot Kalixhållet, och sedan tillbaka mot Luleå Airport. Piloterna upptäckte inga bränder den här gången, men nu gäller att snabbt tanka planet och flyga iväg på samma rutt en gång till. De får ingen ersättning för arbetet men ser ändå bara positivt på flygningarna.
– Vi får flyga utan att betala själva, vi blir bättre piloter och vill man vidareutbilda sig så är det bra att ha många flygtimmar. Samtidigt känns det väldigt bra att kunna göra nytta också, säger Daniel Wikström.