Siri Berggren gjorde resan som så många gjorde, från Norrland till den stora staden Stockholm. Hennes son Ulf gjorde motsvarande resa, fast i den andra riktningen. Han flyttade från Stockholm till Luleå.
Det är sonen, Ulf Eriksson, som nu arbetar med att gå igenom moderns efterlämnade brev, handlingar och dagböcker från 1921 till 2005 då hon avled. Eftersom han visste att modern varit servitris på Lindqvists konditori i Luleå, reagerade Ulf Eriksson när vi skrev om Linkans vid juletid i vår decennieserie. Han började gå igenom materialet på allvar och hittade en skatt.
– Jag tror inte att mamma var lycklig, befarar Ulf Eriksson.
– Jag tycker jag kan spåra det i anteckningar och dagböcker redan på 1950-talet – även om vi aldrig hade några fördjupade samtal om det. Men hennes liv blev inte det som hon hade hoppats på eller förväntat sig.
Luleå och jobbet på Linkans blev startpunkten för Siri Berggren. Berättelsen om hennes liv innefattar sedan både den fysiska och andliga resan runt om i Sverige. Hon blev anställd inom vården i Stockholm, på epidemisjukhuset, bara två dagar efter att hon slutat på Linkans i Luleå den 20 juni 1943. Via Helsingborg kom hon tillbaka till Stockholm och arbetade bland annat som telefonist på telegrafverket i Stockholm. Hon hade tjänst som vikarierande avdelningsbiträde på kronprinsessan Lovisas barnsjukhus i Stockholm och återgick sedan till telegrafverket.
– Jag har hittat dessa uppgifter i anställningsbevis och taxeringsuppgifter under den här tiden, berättar Ulf Eriksson.
Siri Berggren gifte sig 1949 med sin make som var bergsprängare och bördig från Ockelbo. De fick en son och en dotter.
– Pappa lämnade familjen ganska mycket vind för våg. Det blev svårt ekonomiskt. Tunga år...
Det var när maken avled som det blev en smula bättre för Siri Berggren, i alla fall ekonomiskt.
– Hon fick någon form av livränta och började jobba lite grann hos församlingen i Hässelby där vi bodde, berättar Ulf Eriksson.
– Med tiden blev det anställning i hemtjänsten.
Siri Berggren avled 2005 i Stockholm. Då bodde hon fortfarande i lägenheten i Hässelby gård.
Sonen Ulf blev ingenjör och sökte jobb hos SJ. Han flyttade 1979 till Luleå och cirkeln slöts. Fortfarande har han massor med material från modern att gå igenom och granska.
– Det finns hur mycket som helst kvar.