Sträckta flaggor och flaxande måsar hälsar oss välkommen. De sträcker ut sig lekfullt i den svaga vinden, när båten sakta glider in mot land.
Sedan Saltkråkans dagar i televisionen har vi nästan vant oss vid att det bör finnas en Söderman på varje skärgårdsö. I Bullerhamnsviken heter hon Eva.
– Pappa byggde den här stugan i början av 1980-talet. Jag och min man har förbättrat den. Nu är jag ensam kvar, men jag skulle aldrig kunna göra mig av med det här stället, säger Eva Söderman, 64 år.
På Småskär lever förskolläraren ett stugliv på 30 kvadratmeter. Med åren har hon lärt sig att göra saker som på många skärgårdsöar är förbehållna män. Båt har hon kört sedan barnaåren. Hon tycker att det är konstigt att inte fler kvinnor gör likadant.
Efter att maken Tord gick bort i ALS 2013 fick hon lära sig att sköta skoter också. Det har inneburit en del strapatser. När hon häromåret skulle återvända till stan efter påskfirandet möttes hon av en simmande svan på skoterspåret. Det blev till att ta en omväg.
– För mig betyder Småskär allt. Det blir inte sommar förrän jag kommer hit och inte mycket vinter heller för del delen. Jag är här ute så ofta som jag bara kan.
Mitt i vårvintern ställdes hon inför ett problem efter att ha hamnat utanför skoterspåret mitt på den stora Degeröfjärden. När hon klev av skotern sjönk hon ned i en halvmeter djup issörja. Ingen hjälp fanns att få, utan det gällde att minnas vad maken Tord hade lärt henne.
– Jag kopplade av skoterkälken, plockade fram spännbanden och fick slita rejält. Till slut lyckades jag få upp allt på skoterspåret. Det kändes bra. När man väl har bestämt sig för att ta sig ut till stugan, då känns det aldrig bra att behöva vända...
Den röda stugan med de vita knutarna har blivit en plats där spåren efter pappa Kurt-Erik Forsman ännu finns kvar. Ibland uppstår stunder när hon frågar rakt i luften och hoppas på ett svar.
– Det är alltid något som ska fixas. Jag är rätt händig. Det måste man vara för att klara sig på en ö. För det mesta brukar det gå bra, men ibland kan jag inte låta bli att säga högt: "Hur gör man, Tord?" Just nu försöker jag få ordning på ett byte av en varmvattenblandare.
På andra sidan av viken ligger Vitfågelskär, där badgäster gick i land på 1860-talet. Luleå förändrades i snabb takt sedan landshövdingen flyttade in i sitt nybyggda residens 1856. Den första tidningen kom samma år och året efter telegraf, första bankkontoret och en societetssalong med konserter och teater.
Det byggdes länslasarett, rådhus och läroverk. Det diskuterades att anlägga en badanstalt i skärgården. Småskär ansågs var en synnerligen hälsosam plats med klar luft. Aktiebolaget Rammelholms badinrättning sålde andelar och ropade in sågverksägaren Jonas Bodells hem på Hamnholmen.
Tvåvåningshuset fraktades till Småskär. Invigningen ägde rum den 21 juli 1869 "med mat och dryck och med dans och sång", skriver Norrbottens-Kurirens reporter Arvid Moberg. Trähuset hade två våningar med en punschveranda som lär ha kallats för "längtans altan". Om det var för att kvinnor och män bodde åtskiljda i varsin ände av huset ska vi låta vara osagt.
Efter två kalla vintrar och två regniga somrar gick verksamheten i konkurs. Huset köptes in av stadsbyggmästare Edvard Carlsson som flyttade det till Timmermansgatan 29 där det stod fram till rivningen 1950.
Vi passerar badhotellets stengrunden på väg till Kyrkviken, där de forna fiskestugorna numera har förvandlats till sommarstugor. Karin Johansson, 73, har tillbringat alla sina somrar här. Hennes morbror, fotografen Rune Espling, har dokumenterat skärgårdslivet och påstås ha simmat hit ända från stan.
– Numera är det här en rätt tråkig ö. Förr var det mycket liv i Kyrkviken, men numera ägs flera av stugorna av folk som bor söderut. De kommer hit bara två veckor om året, säger Karin Johansson.
Nils Sundgren, ordförande i Småskärs intresseförening, är oroad över att den pittoreska skärgårdsmiljön är på väg att förfalla.
– Den viktigaste frågan för oss är att få ordning på detaljplanen. Några stugor är i dåligt skick, men det får inte bli för krångligt för folk att rusta upp eller bygga en ny stuga under förutsättning att den liknar den gamla. Mobilnätet och brunn är två andra viktiga frågor som Luleå kommun borde ta tag i.