Det var en överraskad Hans Englund som tog emot beskedet att han med 35 procent av rösterna stod som klar segrare.
- Blev det jag? Det var oväntat, jag stod mot starka kandidater, konstaterade Årets Luleåbo.
På fredagen tog han emot både blommor och en tavla föreställande Norra hamn, av Kurirens chefredaktör Mats Ehnbom.
Efter att applåderna tystnat sade Hans Englund:
- Tavlan ska absolut få en hedersplats.
Även om vinsten kom som en överraskning är snöskulptören medveten om att de välkända snödjuren som pryder stadsparken är ett uppskattat inslag.
- Det har varit suveränt bra respons genom åren.
"Jag gör ett försök"
Ja, många år och många is- och snödjur har passerat. Närmare bestämt 27 stycken. Hur det kom sig att parkarbetaren skulle skära i is under vinterhalvåret har med före detta chefen att göra. Året var 1986 och Hans Englund var 30 år fyllda.
- Min förra chef visste att jag var konstnärligt lagd och hade sett några tavlor som jag gjort. Då kom han på att vi borde göra något av vintern också och gav mig uppdraget att skulptera. Jag tänkte att "jag gör ett försök" och ångrar inte att jag nappade på det.
Första försöket kom samma år. En isbjörn i naturlig storlek.
- Vi ville göra en rolig grej av att en del människor tror att det springer isbjörnar på gatorna här uppe, säger han och skrattar åt minnet.
Sedan tog de större djuren över. Tuppen var först ut, också den 1986. Det blev det första djuret som kombinerades med lekplats i form av en rutschkana i is. Något som följt med övriga snödjur sedan dess.
Hans Englund menar att vem som helst kan bli snöskulptör. För hans del handlade det helt enkelt om att våga.
- Jag hade inga förkunskaper, det var bara att hoppa i vinterkläderna och köra igång. Vem som helst kan öva upp sig. Det svåraste är att få rätt proportioner. De blev inte riktigt bra i början men har blivit bättre och bättre, säger han ödmjukt.
Vad som är tjusningen med att göra en stomme, blanda snö och vatten och sedan ta sig an elsågen svarar Hans Englund snabbt på.
- Att man från början till slut gör det på egen hand. Det är roligt. Men det är klart att det inte bara är positivt.
Nej, att ha blivit blöt om handlederna i 26 års tid har satt sina spår.
- Jag har lite känningar, värk i lederna. Det är lite från och till. Men jag kommer att fortsätta så länge det går, det är så pass roligt.
Som tur är finns också sommarhalvåret.
- Då arbetar jag som parkarbetare åt kommunen i Råneå där jag bor. Det går inte att säga vilket som är roligast. Jag tycker om variationen, att röja skog och göra snyggt i parkerna, oavsett om det är med snö eller med rabatter.
Hoppas på efterträdare
När tiden är inne för Hans Englund att kliva av tronen som Luleås egen snötrollkarl hoppas han att någon annan tar över.
- Jag vill att traditionen förs vidare så länge som det går. Men det är inte alldeles lätt att hitta en efterträdare, det är inte många som tror att de klarar av det.
Men pensionärslivet är inte här än på ett tag. Snödjuren är i trygga händer.
- Ja, vi inriktar oss på några till.