För intresseorganisationen Villaägarna är snöskottning dels en fråga som vållar konflikter grannar emellan, dels en fråga om individens kontra kommunens ansvar.
– Jo, det kommer då och då från både medlemmar och icke-medlemmar. Vi har även kontakt med kommuner i de här frågorna. Vi är medvetna om problemet. Det är en tillämpningsfråga och ser lite olika ut i kommunerna, säger Gustav Strömbäck, ordförande för Villaägarna region norr..
En källa till dålig stämning grannar emellan är om den ene skottar över sin snö på den andres tomt eller vice versa.
Ringer folk till er när de har snökonflikter?
–Ja, det kan man nog säga. Vi är i Sverige och inte törs de prata med grannen i Sverige. Man vill hellre att nån annan ska lösa problemet, säger Anders Stenlund, sektionschef för gatudriften i Luleå kommun.
Vad gör ni när enskilda vill att ni ska gripa in?
– Det beror lite på vad det handlar om men oftast har in vi inget där att göra. Det får de lösa själva.
Anders Stenlund konstaterar att snöskottning är en fråga som engagerar många Luleåbor.
Även Mikael Kemi, produktionsledare för drift och underhåll av gator i Piteå kommun, är bekant med problemet. Ibland ringer kommuninvånare med önskemålet att han griper in i en snöfejd.
– Det förekommer, ja. Den konflikten får man lösa konflikten sinsemellan. Man har skyldigheter och inte bara rättigheter i ett samhälle. Det handlar om att hjälpas åt när det snöar, säger han.
Ringer Piteåbor och är arga för att grannen skottar upp snö på deras tomt?
– Det händer att de ringer om sådant. Men en fastighetsägare ska ta hand om snön från sin egen fastighet, säger Mikael Kemi.
Han tillägger att snö inte får dumpas på kommunala avstjälpningsplatser.