Snökraft ger fjärrkyla

Metoden att använda snö och is för nedkylning är lika gammal som civilisationen. Så sent som för 100 år sedan lagrades stora isblock som sågats på vintern i stora högar och kördes med häst och vagn ut till kunderna. -Sedan föll den här metoden i princip i glömska när kylskåpet och kylanläggningen uppfanns, säger Kjell Skogsberg. Han berättar att både amerikaner och japaner forskade lite i ämnet på 1970-talet men att den enda resten av denna möda finns i Japan. -Där finns en del anläggningar där man lagrar mat som kyls med luft som kyls ned med hjälp av snö, säger han. Enligt Skogsberg är det en krångligare lösning än den som Snowpower lanserar. -Japanerna vill ha kall luft medan vi tar ut kallt vatten från snön. Det är enklare. Förbättring
Den nu planerade anläggningen i Luleå är en förbättrad och utvecklad version av det system som kyler Sundsvalls sjukhus. Denna anläggning började som ett experiment 1998 och en fullskalig provanläggning togs sedan i drift 2000. -Sundsvallsanläggningen går bra och har inte haft ett enda driftstopp men den är inte perfekt. De har till exempel haft en del inkörningsproblem, berättar Kjell Skogsberg. Luleå tekniska universitet (LTU) har i alla högsta grad varit inblandat i utformningen av Sundsvallsanläggningen. Det var landstingets fastighetsbolag i Västernorrland som kom på tanken med snökylning när de jobbade med ett nytt miljöprogram. -De tog kontakt med Bo Nordell, professor på LTU, och han hjälpte dem med anläggningens utformning. Forskning
När beslutet om att bygga snökylanläggningen togs i Sundsvall sökte Bo Nordell forskningspengar för att vetenskapligt studera snökylan och Snowpowers VD Kjell Skogsberg var en av dem som forskade i ämnet. Han disputerade 2005 och året därpå, 2006, bildades Snowpower. Företaget är alltså en avknoppning från LTU och affärsidén är att ta fram en kommersiell produkt med utgångspunkt från forskningen om snökylan. Snowpower ägs till lika delar av Kjell Skogsberg, Henrik Forsström och företagaren Anders Nyman (ETK Investment AB). Det är alltså inte längre bara en idé att använda snö för att kyla kontor, fabriker, skolor och andra lokaler. Anläggningen i Sundsvall visar att tekniken fungerar och att det dessutom går att tjäna pengar på att använda snö istället för el. -Om man bygger rätt från början ser ekonomin ut att bli bra, säger Skogsberg. Inte klart
Exakt hur bra det blir kan han inte svara på i dag. De tre Luleåföretag som ska bygga anläggningen på Porsön är just nu i färd med att färdigställa en provprojektering och när den inom kort är färdig ska alla siffror också kunna presenteras för kunderna. -Preliminärt ser det ut som om kylkostnaderna blir snäppet lägre än för elalternativet. Att tekniken dessutom skonar miljön är förstås ingen nackdel. Drastiskt minskad elanvändning är den direkta effekten av att använda snö för kylning. Lite el behövs för att driva anläggningen men enligt Kjell Skogsberg får man ut uppemot 15 gånger så mycket energi som man förbrukar. Vid direktkylning med snö innebär det att elförbrukningen minskar med 90-95 procent. -Dessutom blir man relativt okänslig för framtida höjningar av elpriset, säger Skogsberg. Miljövänligt
Miljövinsterna med snökyla är flera. Dels det uppenbara med att smält snö är bättre än el för jordens klimat och miljö och dels det faktum att en anläggning för snökyla gör det möjligt att rena smältvattnet från föroreningar. Andra fördelar med snökyla: # Anläggningen är oerhört utrymmesbesparande. # Fula plåtkonvektorer på tak och väggar försvinner. # Bullret från dagens kylanläggningar försvinner. Om allt går som det ska kommer anläggningen på Porsön att stå klar nästa sommar. Som den är dimensionerad kommer byggkostnaden att bli cirka 20 miljoner kronor. -Enligt den preliminära planen börjar vi bygga anläggningen efter sommaren i år. Vid snötippen
Snowpower har långt gångna diskussioner med de företag och organisationer som ska bli anläggningens kunder. Alla finns i närområdet. -De tänkta kunderna är Luleå tekniska universitet, hela Aurorumområdet inklusive Tulldata, företagen i MAF:s hus på Laboratoriegränd (däribland Tieto Enator), Ferruform och företagen i före detta KF Lager. Själva anläggningen på Porsön kommer att ligga i direkt anslutning till kommunens snötipp och den kommer att bestå av en stor grop i marken som täcks med plast eller något annat som skapar ett tätt skikt. Gropen fylls med snö under vintern och täcks sedan med ett lager träflis som skydd mot solens strålar. Smältvatten
I botten på gropen samlas nollgradigt smältvatten upp, filtreras och pumpas sedan ut till kunderna via ett rörsystem. -Temperaturökningen i systemet kommer att bli mycket liten eftersom rören ligger nedgrävda en bit ned i marken, berättar Skogsberg. Hos kunderna ser en värmeväxlare till att kylan sprids och används på det sätt som kunden önskar. Det uppvärmda vattnet går sedan tillbaka till snölagret och tillåts passera genom snön för att åter kylas ned till nollpunkten. Snowpower har fler projekt än det på Porsön på gång. -Tillsammans med Bodens energi gör vi en förstudie för att se om det är lönsamt att gå vidare och bygga en anläggning på värmeverkets tomt i Boden, berättar Skogsberg. Ryssland
Dessutom har företaget inlett samtal med kunder i Ryssland. -Potentialen är enorm och det finns områden i världen där förutsättningarna för att bygga den här sortens anläggningar är ännu bättre än i Sverige. Till exempel i flera gamla Sovjetrepubliker, i USA och i Kanada. Där är elen dyrare, byggkostnaderna lägre och klimatet kallare än i Sverige. Fotnot: Ett normalår lagras cirka 200.000 kubikmeter snö på Porsön i Luleå. Snökylanläggningen kommer att bli cirka 200 x 150 meter stor och den ska byggas mellan den nuvarande snötippen och universitetet.