"Snart har vi multiresistenta bakterier i Sverige"

Multiresistenta bakterier. Det är smittskyddsläkaren Anders Österlunds mardröm.
- Det är en tidsfråga innan vi har dem i Sverige.

MULTIRESISTENS HOTAR. Det är viktigt att både läkare och allmänhet inser att man inte ska använda antibiotika alltför ofta, säger smittskyddsläkaren Anders Österlund.

MULTIRESISTENS HOTAR. Det är viktigt att både läkare och allmänhet inser att man inte ska använda antibiotika alltför ofta, säger smittskyddsläkaren Anders Österlund.

Foto: Roland S Lundström

Luleå2012-01-04 06:00

Smittskyddsläkaren uttalar stor oro för spridningen av multiresistenta bakterier. Han tar fram en Europakarta och visar den aktuella spridningen.

Det är i stort sett bara i Nederländerna och i Norden som det är ovanligt med multiresistenta bakterier, MRSA.

- Nederländerna har lägst förbrukning av antibiotika i Europa och också lägst förekomst av multiresistenta bakterier. Det är ett intressant samband, säger Anders Österlund.

Extra allvarlig
I det sammanhanget talar han om länder i södra Europa där situationen är den helt motsatta.

Det handlar om länder där man har mycket hög förbrukning av antibiotika. Det har lett till hög förekomst av multiresistenta bakterier.

Han säger att situationen är extra allvarlig i Grekland.

- Människor som är svårt sjuka dör därför att de smittas av multiresistenta bakterier. Experter i Grekland är mycket oroade. Och det har gjort att jag inte åker dit - varken som turist eller på konferenser.

Manar till försiktighet
Österlund talar om riskerna med att opereras i ett land där det finns multiresistenta bakterier. Och han uppmanar allmänheten att vara försiktig när det gäller operationer utomlands.

- Det finns svenskar som tycker att operationsköerna i Sverige är för långa och därför åker till något annat land. Men de borde tänka sig för - risken att smittas av multiresistenta bakterier är stor utanför de nordiska länderna.

I sitt arbete som smittskyddsläkare ska han se till att ha kontroll på läget när det gäller olika typer av smittsamma sjukdomar. Det gäller bland annat könssjukdomen klamydia.

Vägrade komma
För att minska spridningen av sjukdomen måste de som har sjukdomen tala om vilka sexuella kontakter som de haft.

Men inte alla hörsammar kallelsen från sjukvården.

Förra året var det fem personer som vägrade komma och i år rör det sig om tre personer. Samtliga hämtades av polis och fördes till vårdcentral.

- Vi kunde ge dessa personer medicin och på så sätt minska risken för smittspridning, säger Österlund.

Att klamydia får extra stor uppmärksamhet beror främst på att sjukdomen kan orsaka sterilitet. Men det finns många andra sjukdomar som smittskyddsläkaren ska ha kontroll på, det handlar om nästan 60 olika typer av sjukdomar.

Dit hör mässling, röda hund och påssjuka. Barn vaccineras mot dessa sjukdomar vid tre tillfällen.

Larmrapporter
Men en minskning av vaccineringen ägde rum mellan 1996 och 2004. Orsaken var en larmrapport om att trippelvaccinet kunde orsaka autism. När larmrapporten visade sig vara felaktig började föräldrar vaccinera sina barn igen.

Men det finns omkring 1.000 norrbottniska barn som inte fått alla tre sprutor. Därför håller Smittskyddsläkaren kontroll på alla barn när de är tolv år och ska få den tredje och sista sprutan.

Om de bara fått två sprutor erbjuds de att få den eller de sprutor som de inte fått tidigare. Det arbetet är rutin för smittskyddsläkaren.

Situationen var en helt annan för två år sedan då svininfluensan klassades som en pandemi, världsomfattande epidemi.

Då målades ett scenario upp som bland annat handlade om att upp till en tredjedel av all vårdpersonal skulle insjukna samtidigt som en massvaccination skulle genomföras.

Nu blev situationen inte så allvarlig som experterna hade trott.

- Det var en nyttig erfarenhet att genomföra alla vaccinationer även om situationen inte blev så allvarlig som vi trodde. Men det var ingen som visste att det skulle bli så. Därför var det bra att vaccinationerna genomfördes även om det blev dyrt.

- Och vi visade att vår planering fungerade, säger Anders Österlund.

Smittsamma sjukdomar

Det finns ett 60-tal sjukdomar som är anmälningspliktiga och där det finns krav på smittspårning.

Där ingår bland annat:

Fågelinfluensa, gonorré, hepatit, hiv, klamydia, salmonella, tuberkulos, sorkfeber, kikhosta, TBE (hjärnhinneinflammation orsakad av fästingbett), denguefeber, gula febern, kolera, tuberkulos, salmonella, syfilis och malaria.

Smittskyddsläkare

I Norrbotten finns det en smittskyddsläkare och en biträdande smittskyddsläkare. I smittskyddsenheten ingår också två sjuksköterskor och en kanslist.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!