1797 byggdes den ståtliga Norrbottensgården på Junkön, som ligger tre mil sydost om Luleå centrum.
Från början bedrev familjen Ökvist jordbruk parallellt med fisket, men de sista mjölkkorna lämnade gården på 1960-talet. Pappa Gunnar tog beslutet att satsa allt på ett kort.
– Det var rätt beslut att satsa på fisket, men på senare år har jag börjat fundera varför jag ska fortsätta. Jag är oroad för fiskbeståndet i Östersjön. Sälstammen har på senare år vuxit enormt. I dag tar sälen enorma mängder av fisk.
På 1950-talet var sälen närmast utrotningshotad på grund av miljögifter i Östersjön. Det infördes jaktrestriktioner för att skydda artens framtid.
Sedan dess har populationen vuxit markant, framför allt under de senaste årtionden. I dag uppskattar forskare att det finns cirka 25 000 vikare och uppemot 55 000 gråsälar i Östersjön. Det handlar om en kvalificerad gissning. Ingen känner till det exakta antalet.
Sven-Gunnar Lunneryd på Statens lantbruksuniversitet i Umeå har arbetat med sälfrågan i 30 år.
– Tillväxten på vikarsäl ligger i dag på fem procent. Det innebär att cirka 1 000 nya vikare föds per år. För gråsälar är tillväxten närmare 4 000 per år. Sälstammen växer och den växer fort. Det är dags för myndigheterna att förstå att yrkesfisket i Norrland är på väg att slås ut. Sälen är en viktig faktor till förändringen.
På Junkön har fiskaren Lasse Ökvist följt utvecklingen på nära håll. Redan på 1970-talet började sälarna orsaka skador på fiskeredskapen i ytterskärgården.
– Sälarna kan riva sönder även grovt garn. I dag har de inte bara spridit sig i innerskärgården utan även uppför älven ända upp till Boden. De har upptäckt att det finns ett skafferi nedanför kraftverken, där det finns det gott om lax.
Skador på fiskeredskap som orsakas av sälar beräknas kosta över 30 miljoner kronor årligen i Sverige.
Genom åren har fisknäringen försökt på olika sätt att freda sig från intrång. Särskilda ”sälskrämmor” och högfrekvent ljud har testat, men med dåligt resultat.
Forskningen på SLU har bland annat medfört att en ny fångstmetod har utvecklats. Det handlar om så kallade pushup-ryssjor som består av dubbla lager nät.
– Utan de nya ryssjorna hade vi inte kunnat fiska alls. De skyddar fisken ganska bra, men de största sälarna som väger uppemot 300 kilo kan fortfarande riva upp stora hål i våra redskap, berättar Lasse Ökvist.
Sälen har inga naturliga fiender förutom människan. Nu höjs röster för att säljakten måste förändras från dagens skyddsjakt, där jägarna endast får skjuta sälar som befinner sig 200 meter från fiskeredskapen, till licensjakt.
Årets säljakt startar den 15 april. Kvoten är inte fastställd än, men Naturvårdsverkets föreslår att den ska ligga på samma nivå som förra året. Det innebär totalt 220 sälar i fiskevattnen utanför Norrbotten och Västerbotten.
– Det är för lite. Kvoten borde snarare ligga på 1 500, anser Lasse Ökvist.
Jaktkvoten för Norrbotten och Västerbotten uppfylldes inte under förra året. Enligt jaktkonsulent Hans Geibrink beror det på att begränsningarna för säljakt upplevs som "krångliga" och på EU:s förbud mot handel med sälprodukter.
Även Naturvårdsverket anser att säljakten bör förändras och har till regeringen förespråkat införandet av licensjakt. Utredningen lämnas in för fem år sedan, men inget har hänt.
– Med den här utvecklingen är jag rädd för att det blir ett förbud att fiska lax i Bottenviken redan om två år. Även löjfisket drabbas hårt. För två år sedan började vi se spår av en nedgång i vattnen utanför Haparanda. Det spred sig i år till Kalix och Luleå. Alla fiskbestånd går över tid i vågar, men jag misstänker att det här är sälarnas fel, säger Lasse Ökvist.