Snabba vändningar med förskoleplatser

Alla barn som ansökt om förskoleplats i Luleå till hösten ser ut att få en - mycket tack vare nybyggda förskolor. Nybyggen är dock ovanliga i en verksamhet som annars präglas av provisoriska lösningar för att hantera snabba skiftningar i barnkullar.

LÅNG KAMP. För Ulla Öström, rektor på Rutviks förskola, är glad att äntligen bli av med förskolebarackerna.

LÅNG KAMP. För Ulla Öström, rektor på Rutviks förskola, är glad att äntligen bli av med förskolebarackerna.

Foto: Johan Söderlund

Luleå2012-08-10 06:00

Videon är inte längre tillgänglig

- Det har tagit tio års tjat att komma hit, säger Ulla Öström, rektor på Rutviks förskola.

Rutvik är ett av de bostadsområden som får nya dagisplatser i höst. Rutviks förskola, som snart byter namn till Gnistan, har byggts ut och från och med september finns 135 nya platser fördelat på åtta avdelningar.

-  Det är spännande. Vi har kunnat vara med och planera hur det ska se ut, och de lokalerna stämmer bättre överens med vår pedagogik än de ursprungliga, säger Ulla Öström.

Mycket bostäder
Det har de senaste åren byggts många bostäder i Rutvik, vilket gjort att barnen i behov av förskoleplats ökat i antal. Sedan tillväxten började för tio år sedan har man från och till inhyst vissa av förskolans avdelningar i baracker - så kallade moduler.

Även om Ulla Öström tycker att verksamheten i modulerna fungerat förhållandevis bra är hon glad att bli av med dem.

- Att ha moduler är bättre än att barnen hamnar på förskolor utanför byn, men det är i längden en väldigt dyr lösning, säger hon.

Det är svårt att sia långt in i framtiden om behovet av förskoleplatser när många av morgondagens förskolebarn inte ännu är födda, och därför skiftar tillgången fort.

- Så sent som i våras hade vi ett problem där barn från Sunderbyn tvingades gå i Notviken och barn från Rutvik hamnade på Porsön, säger Eva Wennberg, verksamhetschef för förskolan i Luleå.

Moduler lösning
För att undvika sådana situationer, där barn skrivs in på en förskola långt hemifrån, är moduler som de i Rutvik en vanlig lösning när en förskola har större barnkullar än vad man har utrymme för.

En annan lösning är att öppna tillfälliga avdelningar i nya lokaler, och detta har ökat på senare år. Ofta handlar det om förskolelokaler som stått tomma, men ibland flyttar man också in i byggnader som byggts för helt andra aktiviteter.

På Hertsön har provisorisk förskoleverksamhet tidigare bedrivits i en gammal vårdcentral, och förskolan Stenbacken på Bergnäset har funnits på en tidigare veterinärmottagning i ungefär ett år.

- Stenbacken fungerar, men det är såklart inte idealiskt. Just det är väl lite av en nödlösning, säger Eva Wennberg.

Sparar hellre på lokaler
Hon menar dock att man från kommunens sida hellre sparar pengar på lokaler än på bemanning på förskolorna.

- För fyra-fem år sedan hade vi väldiga sparkrav, och då kom vi överens om att vi hellre drar in på lokaler än på personal, säger Eva Wennberg.

I de nybyggda förskolorna, som förutom i Rutvik också ligger på Kronan, satsar man dock på flexibilitet för att bättre kunna möta de växlande behoven.

- Lokalerna ska kunna användas både för förskoleverksamhet och för skola, beroende på hur stora barnkullar vi får, säger Eva Wennberg.

Hur tillgången på förskoleplatser ser ut efter hösten är oklart eftersom de största barngrupperna brukar börja efter jul.

- Under senhösten och från och med januari kan det börja bli lite svårare att få en plats, så då kan vi behöva öppna fler avdelningar, säger Britt-Marie Hjalmarsson, placeringsassistent för Hertsön, Örnäset, Notviken och Porsön.

Alla barn har rätt att få en förskoleplats inom tre månader efter att föräldrarna lämnat in ansökan. Om det inte finns plats på närliggande förskolor tilldelas man en plats i ett annat område, i första hand på väg till jobbet för föräldrarna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om