Små preoner kan bli stora

Docent Johan Hansson är doktor i teoretisk partikelfysik, liksom Fredrik Sandin. Deras teorier om preonstjärnor lanserades 2004 och väckte redan då uppmärksamhet.Kvarkar och leptoner är de minsta beståndsdelar som vi i dag känner till. Men en del forskare tror på goda grunder att det finns ännu mindre delar.Preoner. Frågan om deras existens är en av vetenskapliga världens hetaste just nu.En liten bakgrund till Fredrik Sandins och Johan Hanssons forskning: Enligt tidigare vedertagna teser finns tre sorters kompakta objekt i universum. Dessa bildas när en stjärna dör och kollapsar av sin egen tyngd.Preonstjärnor
Objekten kallas vita dvärgar, neutronstjärnor och svarta hål. Enligt Sandin/Hansson skulle det finns ytterligare en typ: Preonstjärnor.Den jättelika partikelaccelerator som byggs vid Cern i Schweiz kanske kan ge svar på om preoner finns.- Om de är tillräckligt lätta kan man kanske se dem med den så kallade LHC-acceleratorn där, säger Johan Hansson.Däremot, om de är tyngre, går inte detta. Det skulle gå att bygga en ännu större accelerator och försöka den vägen, men detta ställer sig både teknologiskt svårt och orimligt dyrt.- Genom att i stället använda sig av preonstjärnorna vore det relativt enkelt och billigt med dagens teknologi att kunna se preonerna indirekt. Därför har vi fått stort genomslag på grund av att folk inser att, "oj, det här kan man göra lätt och smart".Titta utåt mot kosmos
I en artikel som kommer ut denna månad från forskarduon går de igenom mer i detalj hur man ska kunna se preonstjärnorna. Hur astronomer rent konkret ska kunna studera dem. Och dessutom, om de upptäcks, hur man ska kunna relatera dem till preonpartiklarna. - I stället för att titta nedåt, i en accelerator, tittar vi utåt i kosmos. En slags fattigmans accelerator, alltså.Deras forskning har nu väckt så stor uppmärksamhet att den tas upp i tidskriften Nature, världens mest kända vetenskapliga tidskrift.- När vi nu hamnar där är det extremt stort. Efter vad jag vet har ingen på Luleå tekniska universitet lyckats med det tidigare. Vad framgången betyder? Väldigt mycket. Nature för ut forskningen på ett helt annat sätt, bredare och till fler människor än de rent inomvetenskapliga publikationerna.- Och det märks på mailfloden, från hela världen. Intresset är väldigt stort. En annan tidning, Physical Review, är den högst rankade inom området fysik. Tidningen har en egen populärvetenskaplig webbportal som heter Physical Review Focus. Där väljs 40 artiklar ut av alla de tusentals artiklar som tidningens olika publikationer ger ut. - Alla de artiklarna är rankade som väldigt, väldigt bra och originella.Tung tidskrift
Och där finns Luleåforskarnas egen artikel med. Även New Scientist, en av världens mest kända populärvetenskapliga tidskrifter, är på gång att skriva om dem.Är det svårt att vara kvar i Luleå med den här typen av forskning?- Tja, det är väl så att vår forskning kommit till trots Luleå tekniska universitet, inte tack vare. Vi har aldrig fått någon uppbackning, förutom från vår ämnesföreträdare professor Sverker Fredriksson som stöttat oss i vått och torrt. Vår forskning ingår inte i de prioritetsområden, de strategiska satsningarna som några byråkrater hittat på. - Vi håller på med mer naturvetenskaplig forskning, medan man i övrigt på universitetet sysslar med tillämpad teknisk forskning, eller som det också kallas, produktutveckling. Skulle du behöva lämna Luleå för att komma ännu längre?- Ja och nej. Vi kan göra allt inom forskningsbiten här, det konkreta. Men det skulle underlätta att vara på ett universitet där det satsas mer på den här typen av forskning.