Små framsteg för kvinnor

Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten har analyserat jämställdheten i övre Norrland. Rapporten (Jämlys) är ingen upplyftande läsning för dem som vill se snabba framsteg i jämställdhetsarbetet. I vissa kommuner går utvecklingen till och med bakåt.- Det tar mer än 50 år att komma i kapp på vissa områden. Men nu ska man se detta som en underlag för att skapa diskussioner och debatt. Rapporten innehåller en hel del kunskaper på detaljnivå som förhoppningsvis leder till insikter och åtgärder. Hur vi till exempel ska lyckas behålla de yngre kvinnorna i länet, säger Iiris Mäntyranta, projektledare för Jämlys.Lutar sig mot SCB
I rapporten kan man lära om allt från andelen kvinnor i kommunala bolagsstyrelsen till statistik över våld mot kvinnor. Länsstyrelsen lutar sig tungt mot SCB i sin analys. Här presenteras bland annat Jämindex, SCB:s klassificering av Sveriges jämställdhet, kommun för kommun.Av senaste Jämindex framgår att Haparanda är sämst i landet medan länets bäst placerade kommun Luleå ligger på 49:e plats (se faktaruta).- Detta ska man se som en indikation och en signal. Men en signal man bör ta på allvar. Ligger man över plats 200 så är det kanske inte så stora skillnader mellan kommunerna. Men varför ligger man där och varför ligger Luleå runt plats 50? Den skillnaden ska man nog fundera över, säger Mäntyranta.Det är just Tornedalen och Östra Norrbotten som hamnar långt ned på listan. Jämför man dessutom med tidigare Jämindex så ser man att jämställdheten försämrats i Kiruna, Gällivare, Piteå och Arvidsjaur medan den förbättrats i Boden, Jokkmokk och Arjeplog.Iiris Mäntyranta tror att de faktorer som drar ned tornedalskommunerna i botten är låga inkomster, låg utbildning och höga ohälsotal.Makt och inflytande
Jämlys visar även på hur makt och inflytande fördelar sig mellan könen. I Norrbotten fanns 668 valda ledamöter till kommunfullmäktige under förra mandatperioden. Av dem var 44 procent kvinnor och 56 procent män.Men det var fler kvinnor som lämnade från sitt uppdrag; 51 procent av dem som hoppade av var kvinnor. Av samtliga invalda kvinnor hoppade 19 procent av sitt politiska uppdrag under 2003-2006, motsvarande siffra för männen var 14 procent.Tittar man bara på de unga kvinnorna (högst 36 år) blir siffran ännu tydligare, 32 procent av de unga kvinnorna lämnade sitt politiska uppdrag. Motsvarande siffra för unga män är 28 procent.- Det är de unga kvinnorna som försvinner först. Men siffrorna ser trots det ganska bra ut när det gäller direkta val. Men det ser bedrövligt ut när vi tittar på de församlingar som har indirekta val, säger Mäntyranta.Bromskloss
I styrelser för kommunala bolag är därför mansdominansen mer påtaglig. Här är Piteå bästa kommun med 46 procent kvinnor. Den ojämnaste könsfördelningen finns i Arvidsjaurs kommun med enbart 15 procent kvinnor i sina bolagsstyrelser.Andelen chefer inom näringslivet var i Norrbotten 25 procent kvinnor och 75 procent män (2005). Iiris Mäntyranta ser även strukturen på Norrbottens näringsliv som en bromskloss i arbetet för ökad jämställdhet.- Vi har en tung basindustri där männen dominerar och en stor offentlig sektor där kvinnorna finns. Därför är det viktigt att vi tittar noga på de utvecklingsprojekt som nu dras igång så att vi inte ytterligare förstärker den bilden, säger hon.Hon menar dock att när det gäller makt och inflytande så är det inte bara mellan könen man hittar skillnaderna.- Tittar du på åldersstrukturen så ser du säkert att de unga har ett betydligt lägre inflytande. Gör jag samma granskning med mångfaldsglasögon så lär det knappast se bättre ut, säger Mäntyranta.En ny Jämindex är att vänta från SCB under året.

Små framsteg för kvinnor

Det är på stället marsch för kvinnorna i Norrbotten. Den jämställdhetsanalys som görs av länsstyrelsen visar små förbättringar. Haparanda tar sista plats i jämförelsen mellan landets kommuner (Jämindex). - En signal man bör ta på allvar, säger Iiris Mäntyranta, länsstyrelsen.