Slovaker riskerar att få cancer

Mitt under reparationsarbetet beslutade SSAB att öka produktionstakten på koksverket.
Nu överskrids gränsvärdena kraftigt för det cancerogena ämnet benz(a)pyren.

LULEÅ2003-09-29 06:30
? Det här är ett rent produktionsmål för att få ut mer koks och det har fått konsekvenser för säkerheten på arbetsplatsen, säger en SSAB-arbetare till Kuriren.<br>Bristen på koks är stor i världen och priserna har skjutit i höjden. För SSAB blir det billigare att producera kokset själv och dessutom producerar SSAB metallurgisk koks som håller högre kvalitet för ståltillverkningen. De senaste 15 åren har de 54 koksverksugnarna tömts var 18:e timme. I våras ökade produktionstakten. Det skedde mitt under reparationsarbetet. Nu töms ugnarna var 17:e timme. Det ger cirka 60 ton extra koks per dygn.<br> ? Det här har ökat stressen. Vi måste chansa mer och det tycker jag att koksverksledningen är ansvarig för. Driften på koksverket är inte stabil i dagens läge. Det har blivit fler störningar på maskinerna. Vid förra reparationsarbetet sade ledningen att man inte skulle tömma ugnarna oftare än var 18:e timme för att säkerställa temperaturen och säkerheten, säger en SSAB-arbetare till Kuriren.<br>När koksugnarna reparerades för 15 år sedan beslutade koksverksledningen om en lägre produktionstakt på koksverket. Det var ett beslut för att öka säkerheten på arbetsplatsen och för att skydda tegelkroppen från hastiga temperatursvängningar. <br>Då tömdes ugnarna på koks var 20:e timme. <br>Större rökutveckling<br> ? Nu klarar vi inte av att hålla temperaturen mot flödet. I bland har vi fått trycka ut ickefärdigkoksat kol. Då har vi inte längre det bästa kokset mot minsta utsläppen och det är det största tecknet på att det här inte fungerar. Rökutvecklingen blir större. Man har ökat stressen på arbetsplatsen och fått en instabil drift. Det har blivit större temperatursvängningar i ugnen, säger SSAB-arbetaren till Kuriren. <br>Rökutveckling har ökat i och med högre produktionstakt och innehåller inte bara kolmonoxid utan även bland annat benz(a)pyren som är starkt cancerframkallande. Det kan bland annat lungcancer. Uppe på koksverksbatteriet överskrids nu gränsvärdena för benz(a)pyren kraftigt. Gränsvärdena talar om hur mycket en arbetare får andas in av ett ämne per arbetsdag. I den röken har slovakerna arbetat helt utan skyddsmask och nu med en skyddsmask som inte skyddar mot gaser. <br>Tidigare har skyddsombudet på Rotik bekräftat slovakernas egna uppgifter om att de bara använder tygmasker på batteriet. Slovakerna uppgav till Kuriren att det slovakiska företaget hade valt att köpa in de här billigare maskerna.<br>Facket bekräftar<br>Metallfacket bekräftar nu Kurirens uppgifter om högre produktionstakt vilket betyder kortare koksningstid:<br> ? Ja, om vi har lägre koksningstid så blir det mer giftiga gaser som läcker ut från batterierna för de är otäta. Nu håller vi en högre temperatur för att kunna destillera kolet på kortare tid och producera mer. Det är uppe på batteriet som utsläppen av benz(a)pyren blir som störst. Slovakerna har lägre kvalitet på sina skyddsmasker. Vi och SSAB har verkligen arbetat för att de ska använda skyddsmasker överhuvudtaget. Vi har hört av Termostavs ledning att arbetarna inte vill använda vår typ av mask för att de riskerar att få brännskador av plasten, säger Lars Bergström, gruppordförande Metall.<br>Arbetar i gas och rök<br>Har de tillgång till dessa masker?<br> ? Jag har blivit lite osäker nu med tanke på vad ni skrivit. Vi ska nu verkligen arbeta för att i alla fall de som arbetar i gas och rök där det inte är varmt ska använda masker som skyddar mot gas, säger Lars Bergström.<br>Den SSAB-arbetare som Kuriren talat med befarar att det höga tempot ska äventyra ugnsbatteriets livslängd. Arbetarna hinner inte justera temperatursvängningarna i batterikroppen. Det finns en viss tröghet i att få temperaturen stabil. Nu måste varje skiftlag justera temperaturen och temperaturen har börjat svänga över hela batteriet. Han oroar sig för att teglet ska mattas ut och vittra sönder. <br> ? När ugnarna töms var 18:e timme har man 40 ?50 minuter på sig att vidta åtgärder om det blir störningar. Nu har man 5?10 minuter på sig. Och man hinner inte göra de två åtgärder som är lika nödvändiga. Man tvingas välja en av dem. Det här har blivit en hög stressfaktor, säger han. <br>katarina.karlsson@kuriren.com<br>0920/376 23
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om