Under 1800-talet dolde de flesta kvinnor i Sverige sitt hår och fick inte heller klippa det. Idag är det däremot få kristna kvinnor i Sverige som döljer sitt hår. Traditionen förknippas främst med Islam. Hur blev det så – och när? Och varför försvann det kristna slöjbruket så obemärkt?
I en ny avhandling, Såsom en slöja, undersöker Elisabeth Hallgren Sjöberg, Umeå universitet, hur Bibelns ord om kvinnlig beslöjning tolkades i teori och praktik i Sverige under 1800- och tidigt 1900-tal.
Tiden omfattar övergången från traditionsbundet jordbrukssamhälle till sekulärt industrisamhälle. Det var en seg förändring som orsakade spänningar i den kollektiva överenskommelsen om vad som var rätt och fel.
Under 1800-talet ansågs kort hår vara en skam för kvinnan, men på 1920-talet blev det modernt. Från att ha varit en symbol på sexuell lössläppthet blev det en symbol för moderna tider. Kvinnans rättigheter i samhället hade förändrats, och fler förändringar krävdes, konstaterar Elisabeth Hallgren Sjlberg i sin disputation.