Slagskämpen som har bytt sida

Han sökte respekt genom att vara stor i käften ? och slå folk på käften. Det händer fortfarande att han ligger sömnlös och funderar över hur illa han gjort andra.
? Jag mår jättedåligt över det här. De där killarna hade ju inte gjort något, säger 35-årige Kjell Nordén i Luleå.

LULEÅ2006-03-27 06:30
I Finland där han växte upp är det vanligt att bensinmackarna har en sådan där liten cafébar med biljardbord, spelautomater och servering av fika. Den som fyller 18 kunde köpa mellanöl. Dit körde Kjell Nordén och de andra tonåringarna i byn på sina mopeder ofta direkt efter hockeyträningen. <br>De tränade på rink utomhus och det var ungdomarna som själva ansvarade för att spola och skotta banan. <br>När han som 14-åring hängde på bensinmackens café, i hembyn utanför Vasa i Finland, spelade kort och lyssnade på de äldre killarna hade han förstås aldrig i sin vildaste fantasi kunnat tänka sig hur livet skulle komma att te sig för honom tio år senare. <br>Då skulle han stå utslagen på ett torg som heter Sergels Torg, i Sveriges huvudstad Stockholm. <br>Formades av gänget<br>Alla dygnets 24 timmar skulle handla om att få tag i pengar och knark.<br>Ändå tror han att det var just under de där kvällarna hemma i byn som han formades ganska mycket. <br>Han började umgås med de äldre killarna, som var mellan fyra och sex år äldre och gick i gymnasiet. De var duktiga i hockey men var råbarkade och hade ett rykte om sig utanför idrotten. Det var en slags ungdomsrevolt att börja umgås med dem.<br> ? Man såg upp till dem, man ville vara med i det gänget. De äldre uppfostrade en, men inte bara med bråk. Det var bra grejer också. Men någonstans där blev man formad i attityder och språk. Man satt med stora öron och lyssnade när de berättade om hur de varit ute och slagits, säger han.<br>När han själv började gå ut märkte de äldre killarna att Kjell, han blev ju stor i käften när han fick i sig sprit. Ju mer sprit, desto större käft. Han hade en förmåga att hitta ömma punkter hos folk och tycka till. <br> ? Jag var 1,42 lång när jag gick i åttan och käften var lika bred, säger han.<br>Alkohol alltid inblandad<br>Det dröjde inte länge förrän de äldre killarna upptäckte att Kjell kunde slåss. <br> ? Nästan alltid var alkohol inblandad. Jag hade aldrig hamnat i de där situationerna om jag hade varit nykter och jag satte mig själv i situationer som ledde till bråk. Mitt sätt att lösa konflikter var att slåss. Jag har inte kunnat ta en konflikt verbalt. Jag ville hävda mig, ville ha respekt. Men det är ju inte rätt väg att gå. Jag fick inte respekt, folk blev bara rädda för en, säger han.<br>I sitt arbete inom Luleå Hockey försöker han påminna killarna om att de själva måste ta ansvar för sina liv.<br> ? Det är var och ens ansvar att inte bråka, att inte säga fel saker. Jag respekterar en person om han är en bra kompis, om han lyssnar på mig och om han vågar vara sig själv. Man kan aldrig respektera en person för att han slår ner någon. Det är inte respekt. Respekt förtjänar man. Det är något man får, inte något man tar, säger Kjell Nordén.<br>När han i dag läser i tidningarna om unga killar i Luleå som åker fast för oprovocerat våld på stan, och som kanske döms för sitt brott, då vet han ju att den domen, den är inte slutet på deras våldsbrott eller drogmissbruk. Den är bara början.<br> ? Egentligen tycker jag synd om dem. Jag vet vad som väntar dem och vilket liv de kommer att få, säger han.<br>Allt mer desperation<br>För honom har droger och våld gått hand i hand.<br> ? Jag har slagit folk rejält, det har jag gjort, och ganska många personer, sådana som kommit i min väg. Man har krossat okben och slagit ut tänder. Jag tänker ibland på hur allvarligt skadade en del kanske blev. På grund av drogerna accelererar våldet. Det blir mer och mer desperata brott. Våldet blev råare och råare. Men jag gjorde aldrig sådant när jag var nykter, säger han.<br>Ingen kan leva med droger och brott i längden. Antingen dör man, eller så måste man välja leva ett annat liv. <br> ? Man måste ändra på sig själv. Jag fick ändra mitt sätt att tänka, att helt enkelt göra tvärtemot vad jag skulle ha gjort förut. Det fungerar faktiskt rätt bra. Jag menar att alla måste få en andra chans. Men då måste de lära sig av sina misstag. Jag tror att det är viktigt att man ser sin del i ett bråk. Det är inte någon annans fel att man har slagits, säger han.<br>Ska visa sina känslor<br>Inom hockeyn är det våld på matcherna. Utanför plan är det inte tillåtet.<br> ? Jag tycker att hockeyn gör ett väldigt bra jobb med attityder och värdegrunder. Tillsammans med SISU har jag tagit fram ett material om hur vi ska behandla motståndaren och om respekt mot domare och funktionärer. En del tränare kan skrika att spelarna inte får visa smärta på isen, samtidigt som vi vill att killarna ska våga visa känslor utanför hockeyn. Vi måste jobba med insidan inom hockeyn. Om jag märker att en spelare blir arg över att motståndaren slagit honom, säger jag att det kan du inte göra något år. Fokusera på spelet i stället. <br>Han jobbar med sina spelares språkbruk. Han tror att mycket av det som tonåringar säger som är nedvärderande om domare, motspelare och andra människor egentligen inte är genomtänkt. Det handlar nog mer om att visa en kaxig attityd. <br> ? Jag tror inte att de har förstått vad det egentligen innebär att de säger vissa ord. Men jag tror att det är jätteviktigt att man reagerar som tränare och säger ifrån, att det inte är rätt att säga så där som du gör nu, och inte i det här laget. Man måste vara tydlig helt enkelt, säger han.<br>Inte över en natt<br>När han är ute och informerar på skolor om narkotika och kriminalitet betonar han att inga barn eller tonåringar som börjar med droger tror att de ska leva som en utslagen knarkare en dag.<br> ? Man kommer inte in i det livet över en natt. Det sker stegvis. Jag skulle ju aldrig stjäla från en familj, eller spruta in narkotika i armen. Men man spränger alla gränserna. Man tror att det bara är sig själv man gör illa. Men så är det inte. Alla har någon som bryr sig om dem, en mormor en förälder eller en kompis som också far illa av det man gör, säger han.<br>Kjell Nordén är oerhört tacksam till Kalix ungdomshockeyklubb och senare Luleå hockey som vågade ge honom en andra chans och tro på honom. Där fanns personer som kunde se bortom det liv han levt förut och ha tillit till honom. Han började själv lita på andra människor igen. Hockeyn blev en mycket viktig del i vägen tillbaka. <br>Det var först efter flera år av missbruk som Kjell lyckades bli fri från drogerna i samband med en behandling. <br> ? En del människor är allergiska mot mjölk. Då dricker man inte det. En del människor är allergiska mot sprit. Då ska man inte dricka det. Så enkelt är det. Jag behöver inte sitta med när andra dricker. Man har en egen fri vilja, man kan gå därifrån. Är det risk för att det blir bråk kan man också gå därifrån, säger han.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om