Skyddsnätet måste bli bättre

Kuratorerna är överens om att nerskärningarna inom skolväsendet, bland annat på assistentpersonal, har skapat en större oro bland ungdomar i skolorna. Samtidigt som arbetsbelastningen på pedagoger och elevhälsan har ökat.De senaste åren har det också skett en attitydförändring bland eleverna som ökat pressen på individen.- I dagens samhälle ska du vara framgångsrik och alltid tillgänglig. Både via dator och mobiltelefon. En del av dem som har det lite svårare i skolan ser det som ett misslyckande och söker sig i stället till någonting annat där de kan känna sig uppskattade och lyckosamma. I vissa fall leder det till psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet, säger Jessica Norström som är kurator på flera skolor i Sunderbyområdet, bland annat Kråkbergsskolan.Ett första tecken på att någonting inte står rätt till är när en elev börjar att skolka från lektioner.När skolan upptäcker det tar de kontakt med eleven och föräldrarna för att försöka ta reda på orsaken till skolket och planera hur de ska komma till rätta med det. - Jag har inte träffat en förälder som inte har velat hjälpa sitt barn men ibland känner de sig maktlösa, säger Pia Keisu, kurator på Ängs- och Hertsöskolan.Hon och kollegan Jessica Norström efterlyser mer insatser och resurser för att hjälpa ungdomar i ett tidigare stadium.- Socialförvaltningen arbetar med de ärenden som är mest komplexa vilket leder till att mindre allvarliga ärenden får vänta då resurserna inte räcker till. När det har hunnit att gå för långt kan det vara svårt att få tillbaka ungdomarna till skolan. Vi ser ju barnen och ser konsekvenserna men det känns som att skolk inte är så allvarligt i beslutsfattarnas ögon, säger Keisu.Försvårar arbetet
Någonting som också kan bli bättre är enligt dem kommunikationen och samarbetet med socialförvaltningen och andra instanser. I dagsläget upplever de att den hårda sekretessen försvårar deras arbete med ungdomarna och efterlyser ett öppnare samarbete mellan skolan, socialförvaltningen och Barn- och ungdomspsykiatrin.- Bland myndighetsutövare finns det en rädsla att bryta mot den starka sekretessen och ibland kan jag tycka att det går ut över samarbetet med de familjer som behöver stöd, säger Norström och berättar att det har hänt att elever återvänt från behandlingar utan att skolan fått reda på det i förväg.- För mig känns det viktigt att det finns en planering inför att en sådan elev återvänder så denne får den bästa möjliga nystarten men den rutinen fungerar inte alltid.Båda skulle gärna se att kommunen börjar att titta mer på det systematiska skolket och lägger mer resurser för att prioritera det förebyggande arbetet.- Jag tror att vi tillsammans med socialförvaltningen och andra myndigheter skulle kunna hjälpa fler om vi agerade tidigare. Något som i längden faktiskt skulle vara en besparing då ett utanförskap som på olika sätt kräver samhällets stöd och resurser kostar samhället mycket pengar men framförallt ett personligt lidande för den drabbade och dens omgivning, säger Pia Keisu.

Skyddsnätet måste bli bättre

Ungdomar som riskerar att fara illa fångas inte upp av skyddsnätet i tid. Det anser i alla fall Pia Keisu och Jessica Norström, kuratorer som arbetar inom elevhälsan på grundskolor i Luleå.