Skrot bakom nytt stål

LKAB:s järnmalm har genom tiderna varit grunden till stålet från Luleå.
Nu utreds om Luleå även ska tillverka stål av skrot - i ny anläggning.

Nu utreds om Luleå ska tillverka stål av skrot - i ny anläggning.

Nu utreds om Luleå ska tillverka stål av skrot - i ny anläggning.

Foto: Roland S Lundström

Luleå2011-05-31 06:00

Det är osagt hur många jobb Luleå kan få. Grunden till en processindustri är att den ska gå 24 timmar per dygn, 365 dagar per år, exklusive underhåll.

Frågan är med i pågående utredning av stålförsörjningen i SSAB-koncernen.

Det här är alltså fortsättning följer på frågan om huruvida tillverkningen av stålämnen i Oxelösund ska läggas ner och att Luleå tar all produktion av stålämnen.

Luleå ensam
I Sverige hör Luleå, Oxelösund och Borlänge till SSAB:s stålprocess. Fast de gör olika saker (se kartan).

För att kunna tillverka stålämnen hos SSAB används masugnar.

Historiskt har SSAB Luleå stoppat järnmalm från Malmfälten i masugn 1 och 2. På 1990-talet planerades förnyelse. En SSAB-veteran nämner att ett av alternativen som föll bort var att satsa på masugn 2 samt bygga en elektrostålugn, där stål tillverkas från skrot.

Det alternativ som valdes var att avveckla ettan samt riva tvåan för att på den platsen bygga trean, den som nu används. Likt fallet över åren smälts LKAB:s järnmalm ner i masugnen, förvisso kompletterat med litet skrot.

Luleå har en modern masugn med högre kapacitet än nyttjandet och med europeiska mått mätt har anläggningen låga utsläpp.

I Oxelösund finns två äldre masugnar.

Om masugnarna i Oxelösund stängs körs masugnen i Luleå hårdare, det är tanken. Det räcker ändå inte för att försörja vidareförädlingen i Borlänge och Oxelösund. Då är frågan om Luleå ska ha ännu en masugn. En jätteinvestering och lösningen är inte aktuell, av vad Kuriren erfarit.

Stål från skrot
Däremot utreds om en elektrostålugn ska byggas, i så fall den första för SSAB i Sverige. Med en masugn på högvarv och en elektrostålugn i Luleå skulle orten ensam stå för SSAB:s stålämnen i Sverige.

Masugnarna i Oxelösund kan avvecklas med vissa års mellanrum. Ett riktmärke då kan vara när behovet av renoveringar är uppenbart. En av masugnarna ska för övrigt åtgärdas i sommar.

Elektrostålugn är avlägset SSAB:s filosofi om att med LKAB:s kvalitetsmalm tillverka höghållfast stål av hög kvalitet. I en elektrostålugn är råvaran alltså nedsmält skrot. Vissa högkvalitetsstål går inte tillverka i en elektrostålugn men du kommer ganska långt. I USA, där SSAB har skrot som råvara i sina anläggningar, går det tillverka stål av tämligen hög kvalitet.

Drar elström
SSAB har alltså egen erfarenhet från skrotbaserad ståltillverkning. En fördel med elektrostålugn jämfört med masugn är avsevärt lägre utsläpp av koldioxid. Det ger SSAB lägre kostnader för utsläppsrätter på koldioxid. Bolaget behöver inte gå hela vägen i kedjan och smälta ner det som hämtats ur berg.

Frånsett underhållsstopp går masugnen i Luleå året runt. Förutom att få ut mer stål är en ytterligare poäng med elektrostålugnen att den parerar ryckighet i leveranserna.

Likväl är det modigt om Borlänge och Oxelösund enbart litar på flödet från Luleå, vars stålämnen går på vintrig järnväg och isigt hav. En elektrostålugn måste heller inte stå i Luleå.

SSAB Luleå fick, efter en flerårig prövningsprocess, i fjol tillstånd till kraftigt utökad produktion, till 3 miljoner ton stålämnen. Att stoppa in en elektrostålugn kan bolaget göra utan ny stor miljöprövning, uppger David Berggård, länsstyrelsen.

Den tredelade stålindustrin

Luleå, Borlänge och Oxelösund.


Att de tre orterna på kartan är kärnan i SSAB:s ståltillverkning i Sverige beror på beslut på 1970-talet.
Stålindustrin gick igenom ett stålbad. Västvärlden anpassade stålproduktionen till lägre efterfrågan.
Det syddes ihop en lösning med regeringen involverad. Stålverksamheterna i Kopparbergs Bergslags AB samt Gränges (Oxelösund) och statligt ägda NJA i Luleå stoppades i nytt bolag; Svenskt stål  (SSAB) med en koncentration av stålindustrin till enstaka platser i landet.
31 december 1977 hade blivande SSAB 17.450 anställda, plus några hundra i dotterbolag. Enbart NJA hade 5.000. Jobb offrades. I dag har SSAB Luleå en tredjedel så många som då.
När SSAB bildades hade NJA:s planer på jättebygget Stålverk 80 i Luleå ”skjutits på framtiden”, som regeringen skrev i propositionen 1977/1978. Studien av ett bredbandverk i Gävle kom av sig.
Facit blev att Luleå tillverkar halvfabrikat, stålämnen, som skickas till Borlänge och vidareförädlas till tunnplåt.
Oxelösund har också tillverkning av stålämnen och vidareförädlar dem till grov plåt.
Den som tittar på SSAB från i dag räknat funderar nog varför inte allt tillverkas på en plats men då är vi tillbaka till historien igen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om