– Därför är det fel att den allmänna rösträttens hundraårsjubileum firades förra året. Beslut om den kvinnliga rösträtten togs 1919, säger Josefin Rönnbäck som är lektor i historia på Luleå tekniska universitet.
1918 fattades ett beslut om att beslutet skulle tas, en viljeinriktning, ett "letter of intent" skulle det kanske kallas på nysvenska. Men Josefin Rönnbäck och Karin Tjernström, arkivarie på Norrbottens museum, väljer hellre att fira den 24 maj 2019.
Kampen för rösträtt för svenska kvinnor var inte på långt håll lika våldsam som i England och bland suffragetterna. LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, och dess lokala föreningar FKPR, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, hade medlemmar som åtminstone till en del kan betecknas som borgerliga kvinnor. De klädde sig gärna elegant, i hatt, och ville inte bli förknippade med de engelska suffragetterna. De socialdemokratiska kvinnorna engagerade sig i sitt parti och till en början främst för allmän rösträtt för män.
Mottagandet av kravet på allmän och lika rösträtt var olika. Det fanns män som redan på hinsidan förra sekelskiftet motionerade om kvinnlig rösträtt. Men redan då fanns det raljerande mottagandet.
I Norrbottens-Kuriren skrevs 1910, med hänvisning till "ett ögonvittne i en utländsk tidning" om suffragetdemonstrationen utanför det brittiska parlamentet som ledde till två dödsfall och som blev kallad "Black Friday": "Kvinnosakens amazoner – Gud hjälpe oss, endast ytterst få af dem i skönhet och styrka jämförliga med amazonerna från forntiden – voro besjälade af ett heligt raseri. Många av dem, både de helt unga och de mycket gamla, tyckte säkert det var något härligt i att bäras bort på unga, starka mansarmar – Äfven om det bar i väg till polisstationen".
Det går att ana ett löjets skimmer över ovanstående rader. Skribenten borde ändå ha varit något mera uppdaterad. En kort tid därefter valdes den första kvinnan in i Luleå stadsfullmäktige. Det var Siri (Sigrid) Holm. Norrbottens-Kuriren skriver: "Stadsfullmäktigevalet på torsdagen gav till resultat seger öfver hela linien för den borgerliga listan. Valda blefvo nämligen fröken Sigrid Holm med 11 971 röster af c:a 650 röstande, ingeniör J Lundberg med 7 160 röster av c:a 300 röstande...."
Vänta nu lite! 11 971 röster av cirka 650 röstande. Hur hänger det ihop?
Tillbaka till inledningen av det här reportaget. "Den 24 maj 2019 är det hundra år sedan det första beslutet om allmän och lika rösträtt även för kvinnor togs i den svenska riksdagen." Innan dess gällde inte lika rösträtt. En person, en man, en etablerad och rik man, kunde ha flera röster.
På samma gång är det inte helt korrekt att säga att allmän rösträtt infördes 1921. Det fanns ett flertal begränsningar. Före 1937 fick inte fängelseinterner rösta, och fram till 1945 inte den som var försatt i konkurs eller försörjd av fattigvården. Så sent som 1989 togs den sista begränsningen bort, den för den som var psykiskt handikappad eller utvecklingsstörd.
1921 var det ändå dags. Svenska kvinnor, vare sig de var fruar, fröknar eller arbeterskor, kunde gå och rösta och kunde bli invalda i riksdagen. Kerstin Hesselgren var den första kvinnan i första kammaren, Nelly Thüring, Agda Östlund, Elisabeth Tamm och Bertha Wellin tog plats i andra kammaren.