Skräpveden kan värma 100.000 villor

En sak kan vi vara säkra på, menar Fred Nordström, och det är att priset för elström och olja stiger. Elpriset höjs inte minst i och med att länder i Europa med högre prislägen kommer in på samma elmarknad som Sverige. Räcker för alla Träddelar och röjningsavfall från norrbottnisk skog räcker som energiråvara till att värma upp alla bostäder i Norrbotten. Det redovisas i projektet Trädbränslet, den fjärde naturrikedomen. Det är i det sammanhanget som Fred Nordström och andra personer knutna till projektet varnar för att låta möjligheten gå norrbottningarna ur händerna.  ? Vattenfall tog vattenkraften. Vindkraften drivs inte av norrbottningar. Nu är frågan om det ska gå samma väg med det här, säger Fred Nordström. Jobben ska komma från bearbetning, transporter, arbete vid energianläggningar och tillverkning. I projektet där Skogsägarna i Norrbotten, energikontoret Nenet, LRF, Hushållningssällskapet och Kalix naturbruksgymnasium medverkar, påvisas att Norrbotten har det som behövs. Resterna i skogen, liksom i viss grad klenvirke, kan flisas. Transportmöjligheterna finns i länet liksom hittills en tillverkare (Sweboflis, Boden) av pannor för små anläggningar som värmer byar, företag och industrilokaler. De små anläggningarna betalar sig på tre år, enligt beräkningar i projektet. Energikostnaden halveras jämfört med gamla uppvärmningsmetoder.  ? I Småland och Kronoberg har de kommit längre än oss med små och medelstora anläggningar. Här uppe funderar vi så länge och kan en smålänning spara ett öre så händer det något, beskriver projektledaren Arne Karlsson. Samarbete i Sydsverige Sättet att samarbeta bedöms ha haft betydelse för utvecklingen i Sydsverige. Det har inte bara lett till energi åt svenskar utan färdiga anläggningar kan exporteras till Japan och styrutrustning kan säljas på marknaden. Sedan sågverk och massabruk hämtat sin råvara ligger trädtoppar och klenvirke kvar i skogen. Det motsvarar en energimängd på sju terrawattimmar (tWh) på ett år, enligt projektets slutsatser. Två tWh går med god ekonomi att ta tillvara och det är den delen som ska möjliggöra uppvärmningen av 100.000 villor. Papper eller värme? Här kommer konkurrensen från massafabriker in i bilden. Ska spillet kokas till papper eller eldas upp för värme? Råvaran finns, konstaterar projektledningen. Trots konkurrens ska alla få sitt. Från de som arbetat med projektet sägs dessutom att den eftersatta röjningen av skogarna skulle bli av i och med att fler värden går att få ut av skogen. Lagras i skogen Rent praktiskt går arbetet till så att träddelarna lagras i skogen så att de lufttorkar. Då sjunker fukthalten till 35 procent. Flisning kan ske vid en anläggning eller direkt i skogen.  ? I pannor av i dag går det bra att elda bränsle med fukthalter på 30?45 procent, säger Tomas Olsson, Skogsägarna. Att likväl elda fukt låter underutvecklat. Projektledningen säger inte emot.  ? Det är förenat med stora kostnader att torka bränslet. Och du måste torka innan du lagrar det, annars riskeras självantändning och mögel.  ? Med naturlig torkning utomhus kommer du aldrig ner under tjugo procents fuktighet. Ska du komma längre behöver du elda för att torka, beskriver Björn Nilsson, Kalix naturbruksgymnasium. stig.nordlund@kuriren.com 0920/375 73

Skräpveden kan värma 100.000 villor

Norrbotten kan enkelt hämta energi ur skogen för uppvärmning av 100.000 villor. Det skulle dessutom ge 350 jobb, redovisas i ett trädbränsleprojekt.? Om vi inte gör det själva tar multinationella bolag över, varnar Fred Nordström, Nenet.

Norrbotten kan enkelt hämta energi ur skogen för uppvärmning av 100.000 villor. Det skulle dessutom ge 350 jobb, redovisas i ett trädbränsleprojekt.
? Om vi inte gör det själva tar multinationella bolag över, varnar Fred Nordström, Nenet.