Skräpiga skogar städas

Bland bär och svamp dumpas kylskåp och skrotbilar. Barmark är lika med högsäsong för Miljökontoret.
- Det är så onödigt, säger miljöinspektör Maria Mattsson.

SKRÄP. Det är högsäsong för nedskräpning. Miljöinspektören Maria Mattsson står mitt bland vitvaror och byggavfall i skogarna på Hertsön i Luleå.

SKRÄP. Det är högsäsong för nedskräpning. Miljöinspektören Maria Mattsson står mitt bland vitvaror och byggavfall i skogarna på Hertsön i Luleå.

Foto: Roland S Lundström

Luleå2012-08-28 06:00

När snön har tinat innebär det att kommunens miljöinspektörer får kavla upp ärmarna. Nedskräpningen är ett faktum och ett årligt problem.

- Det är en så onödig belastning för oss, varför dumpar folk avfall i naturen? menar miljöinspektören Maria Mattsson.

Någon större förhoppning om ett svar har hon inte. Däremot finns olika teorier.

- Det kan vara någon som gjort en garagerensning och tycker att skogen är ett bekvämt alternativ. Eller upptäckt att återvinningscentralen har varit stängd och då vänt ut till skogs istället.

Kontroller
Miljöinspektörerna är ute på egna kontroller men ofta inkommer anmälningar från privatpersoner.

- Vi får samtal från folk som rör sig i skog och mark. När det gäller privata tomter är det ofta grannar eller förbipasserande som anmäler nedskräpning till oss.

I naturen är det alltså avlägsna platser som lockar. Som Nygårdsvägen på Hertsön till exempel. Avtagsvägen är omringad av skog. Vitvaror samt byggavfall har dumpats precis innanför de yttersta träden.

- Skogen är det sämsta alternativet. Miljöfarliga ämnen som olja och köldmedel släpps ut. Folk kan skada sig och dessutom är det väldigt fult. Det ligger här till ingen nytta när det istället kan återvinnas, säger Maria Mattsson.

Efter inkommen anmälan åker inspektörerna ut till platsen för att bedöma situationen.

- Vi har alltid med en kamera för att dokumentera.

Det vrids och vänds på föremålen i hopp om att hitta adresslappar eller annat som visar vem den skyldige är.

- Det gör vi för att kunna ställa krav, men det är väldigt sällan vi lyckas med det. Allt som oftast är det kommunen som får rycka in och städa, och det kostar pengar förstås, säger Maria Mattsson.

Dess rätta plats
Det bekräftar Stefan Johansson, avdelningschef Park och Natur.

- Vi lägger cirka 2,5 till 3 miljoner kronor per år på städning i kommunen. Det gäller allt från en fimp på storgatan till ett kylskåp i skogen.

Ja, kommunen har ett andrahandsansvar om den skyldige inte har hittats. En lott som faller på Tekniska förvaltningen.

- Visst är nedskräpning ett stort problem. Vi har utrustning i form av lastbilar som vi hämtar avfallet med och tar det till återvinningscentralen, säger parkmästare, Mikael Boström.

Vid avfall på privata tomter kan läget vara knivigare.

- Det är en bedömningsfråga. Klart att man ska få ha saker på sin egen tomt men det får inte se ut hur som helst. Ibland har folk dålig förståelse för att vi menar att det är nedskräpning medan de vill ha det på det sättet, säger Maria Mattsson.

Nedskräpning tomt

Exempelvis skrotbilar och annat avfall.

Först ger miljökontoret en tillsägning. Städas avfallet bort avskrivs ärendet.

I annat fall kan ett vitesföreläggande skrivas vilket måste betalas om mark- och miljödomstolen dömer ut vitet.

Tips

Sorteringsguide finns att läsa på kommunens hemsida.

Vid oklarheter, ring kommunen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!