Skolverkets fräna kritik mot undervisningen

"Vi har inga romska elever i min skola".Det var en av anledningarna till att Skolverket fick föga gensvar på sin enkät om hur skolorna genomför undervisning om romsk kultur, språk, religion och historia.

UNDERVISNINGSLÅDA. Intresset för undervisningslådan om romer är stort i Luleå. Eleverna får se saker som spelat roll i den romska kulturen, får klä sig som romer, läsa böcker om romer och se den romska flaggar. Lådan skickas mellan skolorna. Senast var den på Hemängsskolan och ska nu vidare till Ängsskolan.

UNDERVISNINGSLÅDA. Intresset för undervisningslådan om romer är stort i Luleå. Eleverna får se saker som spelat roll i den romska kulturen, får klä sig som romer, läsa böcker om romer och se den romska flaggar. Lådan skickas mellan skolorna. Senast var den på Hemängsskolan och ska nu vidare till Ängsskolan.

Foto:

Luleå2014-01-21 09:02

Enkäten skickades till 886 rektorer och förskolechefer i de fem pilotkommuner som ingår i projektet om romsk inkludering, varav Luleå är en. Ett 80-tal skolledare i Luleå fick enkäten. Elva svarade vid första frågetillfället.

På Skolverket är man lindrigt glada. Dessutom visar det sig att resultaten av undersökningen i de fem kommunerna är "nedslående", för att nu använda Skolverkets ord. "Miserabelt" är ett annat ord. Skolverket menar bland annat att begreppet "likabehandling" är missuppfattat, att ett stort antal av de tillfrågade skolledarna menar att kunskaper och inblick i romsk bakgrund inte är prioriterade områden, att särskilda insatser för att öka exempelvis romska elevers närvaro i skolan brister i ambition med mera.

Men nu till ljuset i tunneln, det positiva, det som gör att det trots allt går att se ljusare på situationen och hoppas att intresset inte är så lågt som det verkar.

Skolverket redovisar situationen i alla fem kommunerna. I Luleå är arbetet med att sprida kunskap om romer och romsk kultur, språk, religion och historia i full gång med hjälp av undervisningslådan från Romska ungdomsförbundet, satsningen på brobyggare och arbetet med att informera skolledare och personal.

– Förskolan har ett STORT engagemang, betonar Gunilla Nilsson Suikki på kommunen.

Gunilla Kejonen är rektor på Hemängskolan, en av Luleås grundskolor. Hon berättar om undervisningslådan som väckt elevernas intresse.

– Vi är ju skyldiga att jobba med diskrimineringsgrunden, påpekar hon.

– Vi måste öka kunskapen om romerna.

Skolverket påpekar i sin redovisning att skolorna inte lever upp till kravet i Läroplanen, den som anger att skolan ska ansvara för att varje elev fått kunskap om den romska minoriteten. Då spelar det ingen roll om det finns romska elever på skolan eller inte.

– Man tror sig veta att det inte finns några romska barn på skolan, säger Marina Eklund på Luleå kommun.

Men hon påpekar att det inte alltid är så lätt för elever med romsk bakgrund att berätta det. Och för övrigt ska elever i skolan få kunskaper om romer i vilket fall som helst.

Fem pilotkommuner ingår i projektet Romsk inkludering. Luleå är en. De andra är Göteborg, Helsingborg, Linköping och Malmö.

Mats Wennerholm, undervisningsråd på skolverket, anger att bortfallet av svar från skolledarna ofta beror på att rektorer och förskolechefer säger sig inte ha romska elever på sin enhet. En annan orsak till det stora bortfallet är att det ofta finns flera rektorer på samma enhet. Då har EN rektor tagit ansvar för att svara på enkäten, svar som gäller hela enheten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om