Videon är inte längre tillgänglig
Svinnmätningar på Luleås skolor visar att årligen slängs 57.384 kilo mat vilket motsvarar cirka 4,7 miljoner köttbullar. Kostnaden för matsvinnet ligger i snitt på 18-20 kronor kilot beroende på vad det är som kastas.
Samtidigt vill skolpolitikerna öka andelen ekologiska livsmedel i verksamheten från dagens 10 procent till 25 procent 2016. Ett sätt att få loss mer pengar är enligt Hushållningssällskapet att minska matsvinnet. Häromdagen samlades kostansvariga, måltidspersonal och miljösamordnare från både Norrbotten och Västerbotten för att lära mer.
- Det vi kan se är att man äter med ögonen, är man hungrig tar man mer mat än man orkar äta, säger Jeanette Everos, kostchef för kommunens skolmåltider.
80 kilo i soporna
För att matsvinnet ska minska jobbar skolorna med att försöka öka medvetandet kring vad det innebär att slänga mat, information går ut till både personal och elever. Under en vecka i maj 2010 genomfördes och presenterades svinnmätningar. På Kungsfågeln i gymnasiebyn slängdes 80 kilo mat när ugnsstekt korv och potatismos serverades. När det var köttfärssås och spagetti minskade svinnet till 30 kilo.
- Populära maträtter ökar svinnet, konstaterar Jeanette Everos.
Önskemål om att öka andelen lokalproducerade livsmedel finns också, men på grund av regelverk är det inte så enkelt. Livsmedel som köps in ska upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling, mindre lokala producenter har sällan många varor och vinner då inte anbuden. Luleå kommun har försökt att bryta ned det i delar, potatis, fisk, färs, kött och chark, så att även de lokala kan lämna anbud, men inte heller det hjälper.
- Varorna ska levereras till 100 enheter, det blir för kostsamt att distribuera det. De ska också klara av att hålla volymen, säger kostekonomen Ulrica Rutqvist.
Att volymen ska hållas innebär bland annat att leverera 160 ton potatis till 36 skolkök, 60 förskolor och 26 äldreboenden.
Miljön viktigast
Syftet med dagen om matsvinn är att få regionen att lättare följa Naturvårdsverkets nationella avfallsplan som går ut på att svinnet ska minskas med 35 procent från 2010-2015.
- Det handlar främst om miljön, men även ekonomin. Det är många bitar som påverkas av att vi slänger sådant som går att äta upp, säger projektledaren Kristina Wikström från Hushållningssällskapet.
Under dagen fick deltagarna bland annat ta del av föreläsningar och varandras erfarenheter.
- Det handlar om att samverka. Ingen kan själv minska matsvinnet utan man måste göra det tillsammans, som i en folkvåg, säger Kristina Wikström.