I Luleå kommun finns en investeringsplan som går ut på att samtliga elever i årskurs sju till nio ska utrustas med varsin bärbar dator enligt den så kallade en till en-modellen (se faktaruta). Samma sak gäller för gymnasieeleverna.
- Vi ser att vi behöver jobba mer med den typen av informationssatsningar. Det handlar inte bara om tekniken utan även om utbildningen, om ett helt paket, säger skolchefen Karina Pettersson Hedman.
Sker stegvis
Tanken är att införandet ska ske stegvis, allteftersom det finns utrymme i skolförvaltningens budget. Skolorna måste också skjuta till pengar (se faktaruta).
Införandet av en till en började för ungefär tre år sedan, först ut var tre pilotskolor, Stadsöskolan, Residensskolan och Tunaskolan. En utvärdering där förvaltningen tittat på effekterna för elever och pedagoger är genomförd.
Verksamhetschefen för grundskolan, Monica Karsbrink Lövbom säger att även den ekonomiska aspekten utreds.
- Jag vill veta om skolorna kommer klara av det inom sin budget, säger hon.
Nu har ytterligare två skolor utrustats med bärbara datorer, Bergskolan och Kråkbergsskolan. Även eleverna på Montessoriskolan omfattas av en till en, men enligt Karsbrink Lövbom bekostar skolan allt själv.
Inväntar ekonomisk rapport
På Hertsöskolan, Örnässkolan, Björkskataskolan och Råneåskolan är ännu inte en till en infört. Monika Karsbrink Lövbom säger att innan det är dags för de övriga skolorna vill hon invänta den ekonomiska kalkylen.
- När jag tänkte Bergskolan i stället för Hertsöskolan tog jag hänsyn till ombyggnationen. Vad varje skolenhet är inne i för processer är av betydelse, det finns inte en chans att pedagogerna kan åta sig fler uppdrag, säger hon och syftar på Hertsöskolan.
Finns det en risk för kunskapsskillnader mellan eleverna?
- Min uppfattning är att digitaliseringen inte är avgörande när det gäller likvärdighet, det är många parametrar som är av betydelse, säger Monica Karsbrink Lövbom.