När Karins (fingerat namn) dotter hade problem med en klasskamrat som mobbade henne sökte de hjälp hos skolans kurator. Nu finns det inte längre någon kurator på dotterns skola.
- Det är ju hemskt. Det är många barn som behöverhjälp, säger Karin.
Karin och hennes dotter har haft stort stöd av skolkuratorn det senaste året.
- Hon har betytt jättemycket för oss. Det har varit lättare för min dotter att prata med en utomstående om de här problemen än med mamma och pappa.
Hon har märkt att dottern blivit mycket gladare när hon har fått "prata av sig" hos kuratorn. Kuratorn har också varit inne i klassrummet och jobbat med hela klassen.
När dottern fick veta att kuratorn skulle sluta kom hon hem och grät, berättar Karin.
- Jag visste inte vad jag skulle säga till henne, om det skulle komma någon ny eller inte.
Måste redan sålla
Var och en av skolkuratorerna på Elevhälsan i Luleå ansvarar för en till max fem skolor vardera. Den kurator som nu har slutat och som inte kommer att ersättas ansvarade för Benzeliusskolan, Porsöskolan och Boskataskolan. De kvarvarande kuratorerna ser inte hur de ska hinna hjälpa barnen på dessa skolor. Redan idag måste de sålla.
Det som händer när resurserna inte räcker till är att de bara hinner ta tag i de mest akuta problemen. Det gäller då oftast högstadiebarn, där alkohol, droger och självskadebeteenden kan finnas med i bilden.
- De yngre barnens problem är ofta inte lika akuta och tydliga, men det är bland dem vi borde jobba förebyggande. Väntar man med deras problem tills de går i gymnasiet så har de hunnit växa sig mycket större och även kostnaderna för åtgärderna blir mycket större, säger Pia Keisu.
Vanliga problem bland de yngre barnen är att föräldrarna har skilt sig, att någon närstående har dött eller lider av psykisk sjukdom eller missbruksproblem. Kränkande behandling är något de jobbar mycket med och där har nätmobbning blivit ett allt större problem.
- Barnen skapar facebook-grupper som kan heta "Vi ska slå Kalle". De kan också lägga ut bilder på varandra och sedan skriva kommentarer som "Du är dum, ful och fet", berättar Petra Soini.
Stressigt
De nio skolkuratorer som arbetar på Elevhälsan ansvarar för cirka 7.000 elever i ett område som sträcker sig från Råneå till Klöverträsk. Redan innan den senaste tjänsten skars bort var det ett stressigt jobb och några nedskärningar finns det inte utrymme för, anser de.
En påtaglig risk i framtiden tror de är att de måste släppa "sina" hemskolor för att övergå till att bli någon sorts central konsulttjänst, som endast rycker ut vid akuta ärenden.
- Det viktigaste för oss är att få finnas nära eleverna. Men ju fler elever vi ska ansvara för desto svårare blir det med tillgängligheten, säger Jessica Norström.
Att en 75-procentstjänst nu skurits bort beror delvis på att vissa av de kommunala skolor som har börjat drivas i intraprenadform har valt bort olika funktioner på Elevhälsan. Det gör att Elevhälsan har fått cirka 400.000 kronor mindre att röra sig med under 2010. Dessutom ska Elevhälsan spara 1,3 procent - 150.000 kronor - under 2011.
- Man kan välja att kalla det för volymanpassning eller besparingar, men saken är den att ingen någonsin har sett över vare sig vår arbetsbelastning eller det faktiska hjälpbehovet bland eleverna, åtminstone inte så länge jag har jobbat här, säger skolkuratorn Pia Keisu.
När det gäller elevernas behov har de bara ökat med åren, märker de.
Arbetsmiljöverket håller just nu på att granska skolkuratorernas situation i Luleå.