Totalt har skolförvaltningen köpt in 4.200 datorer till både pedagoger och elever till en kostnad av 25 miljoner. Summan utgör inte bara inköp av själva datorn utan inkluderar även förstärkt nätverk, vaktbolag bland annat. Hur datorerna ska användas i undervisningen är upp till varje skola/rektor att bestämma.
Datorerna är försäkrade mot stöld och olyckshändelser, men skulle den gå sönder måste eleven/föräldrarna, stå för självrisken på 500 kronor. Om eleven har sönder datorn avsiktligt måste föräldrarna betala för en ny dator. Vad det skulle kosta beror på datorns ålder.
I förra veckan kvitterade de första eleverna ut sina skoldatorer, först ut var årskurs sju på Montessoriskolan och Residensskolan. På båda skolorna har dock eleverna haft bärbara datorer sedan tidigare.
Wilma Johansson, Ellen Östling samt Hugo Blomberg går i åttan och har haft tillgång till en egen dator sedan de gick i sjuan. På deras tidigare skola fanns några enstaka gemensamma datorer som det oftast var kö till.
– Det är lättare att skriva och dokumentera saker när man har dator i skolan, säger Ellen Östling.
– Det är lättare att söka fakta och skriva till projekt och sånt, säger Hugo Blomberg.
Överlag tycker alla tre av det funkar bra med skoldatorer.
– Ibland kan det gå lite segt med uppkopplingen bara, säger Wilma Johansson.
I början när de just fått datorerna var de rädda att något skulle hände med dem, men inte nu längre när de vant sig vid att ha datorer.
Katarina Vandeventer , svenska- och engelskalärare på skolan, säger att hon använder datorn i undervisningen nästan hela tiden.
– Jag ber eleverna att alltid ha med sig datorn. Vi använder den exempelvis i stället för att slå i ordböcker. Jag scannar även in texter som går att få upplästa samtidigt som eleven läser texten.
Tycker du att datorn förbättrar undervisningen?
– Ja, jag tycker det. Det finns flera bra alternativ som underlättar både för eleverna och för läraren. Jag når föräldrarna lätt också och de kan få insyn i skolarbetet.
Självklart finns det också nackdelar med datorerna. Bland annat så nyttjar eleverna den till sådant som inte hör till skoltid, däribland sociala medier.
– Man måste ha rutiner som passar gruppen. Sen lär man känna eleverna och får ganska snabbt upp känslan för om de jobbar.