Lizette Råberg har jobbat som lärare i Luleå i 30 år och varit med om olika sätt att fira niorna när de går ut grundskolan.
Lizette Råberg har jobbat som lärare i Luleå kommun i 30 år och hunnit vara på flera skolor.
– På 1980-talet och kanske 1990-talet ordnade skolorna baler i Luleå, men sedan ville man komma ifrån det här med att det skulle kosta en massa pengar och att en del har råd och en del inte har råd. Men även om man ordnar en fest är det svårt att tvätta bort ordet "bal", för eleverna vill gärna kalla det så, konstaterar hon.
När hon jobbade på Björkskataskolan ordnade skolan Sommarfesten inför niornas skolavslutning.
– Vi hyrde lokal, i flera år var det på Nordkalottcenter, där de bjöds på en fin trerättersmiddag och det var tävlingar och musikuppträdande. Det var roligt och en bra grej.
Eleverna ville gärna klä upp sig minns hon.
– Det kunde man göra, men det var inte något måste.
När hon arbetade på Bergskolan ordnades det också en fest.
– Men för att komma ifrån det där med fina kläder så hade vi maskerad.
På Tunaskolan där hon arbetar nu ordnar skolan ingen fest eller bal. I stället får varje klass en summa pengar för att vårdnadshavarna ska kunna arrangera något för eleverna.
– Jag vet att föräldrarna ordnade något balliknande i kyrkans lokaler på Mjölkudden ifjol.
Marcus Hedström, rektor på Tunaskolan förklarar bakgrunden.
– Det är ju fantastiskt roligt att ha bal och vi är inga glädjeförstörare, utan det är sådant som de tycker är roligt att hålla på med och man ska ju få ha roligt. På sin fritid. Då ska man ha väldigt roligt, säger han.
Det finns ett problem med baler.
– Vi vet att det är förenat med kostnader och därför är min inställning att från skolans håll håller vi inte på med det. Man får arrangera det hur mycket man vill och hyra gympasalen via kommunen, men det är vårdnadshavarnas ansvar i så fall.
Ett arrangemang som en skolbal sätter ekonomisk press på eleverna.
– Det ska vara håruppsättningar, klänningar, kostymer och naglar som ska fixas – jag är ingen expert men jag förstår att det kostar pengar.
Det skolan arrangerar ska vara kostnadsfritt för eleverna slår han fast.
– Så säger regeln, så kör vi och det tycker jag är jätteviktigt. Om det blir så att föräldrarna måste köpa in saker för att eleverna ska kunna delta i skolans aktiviteter, då blir det fel.
Marcus Hedström, rektor på Tunaskolan, är stark motståndare mot att ordna aktiviteter som inte alla elever har råd med, därför har skolan ingen bal för niorna.
Så vad gör man då för att eleverna ska få lite feststämning?
– Vi från skolan ger 15 000 kronor till varje klass och det är en förebyggande åtgärd. Kvällen före skolavslutning är en högriskkväll och vi vill ha en alternativ händelse som föräldrarna gärna får stå för och då får de använda pengarna till det.
Det kan vara exempelvis brännboll, en middag eller att åka iväg någonstans tillsammans. Det måste finnas en föräldragrupp och en plan om pengarna ska kunna kvitteras ut.
– Ibland är det kanske någon förälder som äger ett stort företag och skjuter in pengar utan reklamsyfte och ibland är det någon klass som sålt grejer och fått in pengar som ligger i deras klasskassa. Då kan de krydda på det så att det kanske räcker till en övernattning.
Men det är helt och hållet på föräldrarnas ansvar betonar han.
Själva skolavslutningen äger rum i Mjölkuddskyrkan.
Är inte de också problematiskt?
– Det är inga kyrkliga inslag utan det är mer att vi använder lokalen. Jag tycker att det har funkat. Enligt lag får de sjunga de här traditionella sommarsångerna och det är ingen präst utan en diakon som är mer som en påannonsör.
Adam Snäll, elevrådsordförande på Tunaskolan, ska åka till Sävast med sin klass och fira att de går ut grundskolan.
Adam Snäll är elevrådsordförande på Tunaskolan och går ut nian. Hans klass ska åka till Sävast och bo i tält och äta middag med sina mentorer.
– Det blir sista stunden med klassen före avslutning.
De använder bidraget på 15 000 kronor och har inte samlat ihop några mer pengar. Andra klasser har hittat på andra aktiviteter.
Är det ett bra sätt att fira att ni går ut nian?
– Ja, jag tycker det är fantastiskt att vi gör det här just innan vi ska splittras.
Hade du önskat att det var en bal istället?
– Nej, jag är ganska nöjd med hur det ser ut just nu.
Så här svarar några andra rektorer på Luleås högstadieskolor på frågan om de har någon bal.
Elisabeth Landström, Björkskataskolan: "Vi har en avslutningsfest för alla nior dagen före skolavslutning. Festen hålls i skolans matsal. Eleverna får välja tema och i år är det glitter. Vi brukar börja med mingel först utanför med cider och salta pinnar och då får föräldrar komma och fota sina ungdomar. Sen går de in på festen och sitter bordsvis med sin klass. Vi har uppträdanden, tävlingar och dans. Festen slutar 22.00 och föräldrar informeras om det så att de vet när de går hem. Vi har ingen bal och har inte haft det på säkert över tio år. Vi har heller inga krav på dyra kostymer eller klänningar som kostar massor med pengar. Klädsel: sommarfin."
Elisabeth Landström, rektor för Björskataskolan.
Åsa Jakobsson, Kråkbergsskolan: "Vi har en middag för eleverna i åk nio."
Jens Häggstål, Örnässkolan: "Vi arrangerar en avslutningsmiddag för våra nior. Det handlar inte om någon bal."
Mattias Nilsson, Hertsöskolan: "Vi har ingen bal, utan en middag som eleverna kommer till utan klädkod. Middagen är tillsammans med mentorerna och undervisande lärare. Tidigare erfarenhet är att en del elever klär upp sig och en del kommer som vanligt. Syftet är att det ska vara ett högtidligt avslut som inte ska kosta eleverna eller familjerna något. Ett par dagar innan har vi även en gemensam avslutningslunch som kocken tillsammans med de övriga i köket fixar utifrån önskemål av avslutande åk 9. Lunchen är för åk 9 och all personal på skolan. I samband med lunchen serverar elever från åk 8."