Skolan kan inte hjälpa alla elever

Frustrationen bland lärarna på Boskataskolan är stor. Nyanlända elever placeras direkt i vanliga klasser men lärarna har inte kunskapen att hjälpa dem.

Del av jobbet . "Rektorn behöver komma ut på golvet, det ingår i deras uppdrag", säger Agneta Parding, som är skolans fackliga representant.

Del av jobbet . "Rektorn behöver komma ut på golvet, det ingår i deras uppdrag", säger Agneta Parding, som är skolans fackliga representant.

Foto: Petra Isaksson

LULEÅ2015-09-22 06:00

Sedan årsskiftet 2015 placeras nyanlända elever i Luleå direkt i en vanlig klass. Men enligt lärare på Boskataskolan är verktygen och resurserna för den nya organisationen ännu inte uppbyggda och de kan inte ge eleverna vad de behöver. Flera gånger dagligen uppstår situationer, både i undervisningen och i sociala sammanhang, där barnen inte kan göra sig förstådda och det uppstår missförstånd.

– Hur ska de kunna komma in i ett sammanhang eller känna trygghet? De kommer från en flyktingsituation. De kan inte ens säga en sådan sak att de behöver gå på toaletten och det känns så fruktansvärt, säger en av lärarna, Ulrica Lindström.

Hon beskriver hur de på alla sätt och vis försöker att kommunicera med barnen, hur de jobbar med kroppen och med bilder men de räcker ändå inte fram.

– Det handlar också om koderna att förstå varför saker händer, varför någon gör si eller så. De hamnar i situationen där de inte kan förklara eller förstå vad som har hänt, säger kollegan Anna Berg Wedin.

– Varje dag uppstår akuta situationer, ett barn kan till exempel vara jätteledset för att de inte har förstått, säger läraren May-liss Sirkka Jacobsson.

På skolan finns en lärare som undervisar i svenska som andra språk, SVA. Men tjänstgöringstiden uppgår endast till cirka 20 procent, övrig tid är till för andra arbetsuppgifter.

– Det är många nyanlända barn som kommer ganska plötsligt så man kan inte planera organisationen inför ett läsår, utan man behöver en organisation som är beredd på allt, säger Anna Berg Wedin.

– Men bemanningen är tajt som den är så vi har inte det utrymmet, tillägger kollegan, Agneta Parding.

Modersmålslärare, menar de, skulle kunna göra mycket för att underlätta situationen överhuvudetaget, men det råder brist på dem i hela kommunen liksom det gör med SVA-lärare.

– Några fler resurser för att klara av situationen får vi inte, utan vi måste ordna det med befintlig personal och budget, säger Anna Berg Wedin.

– Känslan av otillräcklighet som jag känner har jag aldrig tidigare känt. Vi behöver göra mer, men vi klarar inte av det med nuvarande bemanning, säger May-liss Sirkka Jacobsson.

Tidigare har skolan tagit emot elever som vistats en tid på Välkomsten. Frågan är om den avvecklingen gick för snabbt.

– De skulle ha rustat skolan först med de verktyg vi behöver för att klara av att ta emot eleverna, säger Ellinor Wallström.

Bakgrund och fakta

Som Kuriren tidigare skrivit placerades nyanlända flerspråkiga barn och elever som flyttade till Luleå i kommunens förberedelseenhet, Välkomsten. Men vid årsskiftet upphörde verksamheten att gälla och monterades successivt ned. Eleverna började i stället direkt på skolor i sitt bostadsområde. Redan då höjdes ett varningens finger för att skolorna inte skulle klara uppdraget. År 2014 fanns det cirka 1 500 barn och elever med 55 olika modersmål i Luleås förskolor och skolor. Varje skola får bestämma hur integrering av nyanlända elever ska organiseras. Om de ska ha förberedelseklass kopplat till vissa ämnen, får den vara endast på deltid och max 2 år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om