Skogsskador för miljoner

Det är acceptabelt om älgen orsakar färska skador på två procent av tallens huvudstammar inom ett bestämt område.
Men aktuella siffror i Arjeplog ligger på över tolv procent, i Pajala runt elva och i Jokkmokk straxt under tio.
Det visar den senaste Älgbetesinventeringen.

LULEÅ2005-08-27 06:30
MARIANNE WESTIN
Eftersom dessa siffror gäller hela kommunerna så kan skadorna för enskilda områden ligga både under och över de procenttalen. Klart är att älgen orsakar skador för hundratals miljoner kronor i länet.<br>Det är Evert Kastebo från SCA som till sist vågar sig på att uppskatta skogsindustrins och markägarnas förluster av älgskador till hundratals miljoner. Det gäller då i jämförelse med oskadad skog till högsta möjliga pris.<br>Men kruxet är att kunskaperna om älgen, dess vanor och vilka skador den orsakar i pengar räknat är väldigt liten. Evert Kastebo nämner ovilligt siffran hundratals miljoner. Om det stora problemet, vandringsälgarna, är mycket oklart. Och hur mycket älg finns det egentligen?<br>Länets mellankommuner<br>Årets inventering av älgbetesskadorna har genomfört i mellankommunerna i länet ? om man med mellankommuner räknar de kommuner som ligger mellan kustlandet och fjällen. Det handlar om Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Gällivare, Kiruna, Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner. Resultaten för Kiruna kommun låg inte klara på fredagen när den övriga inventeringen presenterades.<br> ? Vi har ingen anledning att tro att det har blivit bättre i kustkommunerna sedan förra årets undersökning, säger Heine Krekula på Skogsvårdsstyrelsen.<br>Överskridit måltalet<br>Måltalet för Norrbottens län, det vill säga det antal älgar som ska skjutas varje år för att stammen ska vara i balans, är 7.000 älgar. Avskjutningen har sedan 1990 klart överskridit måltalet och låg 2004 på strax under 10.000 älgar. Men frågan är om antalet skjutna älgar inte borde öka ännu mer med tanke på de betesskador som älgen orsakar. Det är skador som toppskottsbetning, stambrott och bark-gnag som får skogsägare att kräva ökad avskjutning.<br>Men skogsägarna är ofta även älgjägare och som sådana intresserade av en hållbar och skjutbar stam.<br>Under 1980-talet och första hälften av 1990-talet sparades honorna och dessa åtgärder fick en direkt inverkan på älgstammen. Älgarna ökade i antal under båda dessa perioder och skogsskadorna ökade.<br> ? I slutänden är det AB Sverige som förlorar på skogsskadorna, säger Ingemar Eriksson som vid presentationen av älgbetesinventeringen representerade LRF och de mindre skogsägarna, de som ofta är älgjägare själva.<br>Han är övertygad om att det jagas för lite i fjälldalarna och att de vandringsälgar som sedan kommer ner till skogslandet och orsakar de stora skadorna i bland annat Arjeplog måste beskattas hårdare.<br> ? Länsstyrelsen kan styra detta eftersom staten är stor markägare i fjällområdet.<br>Mera kunskaper om älgen och framför allt hur många de är och hur stor beskattning som stammen tål, det vill alla inblandade ha. Det skulle innebära att beståndet skulle kunna tas ner och skadorna skulle kunna hållas på de acceptabla två procenten. Men vem ska göra?t och vem ska betala?<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Luleå