Skepp o?hoj ? årets sista tur

Ett femtontal personer väntar på fredagsmorgonen i Södra hamnen. M/S Ronja kommer forsande från natthamnen på Strömören och lägger till. Margareta Sundvall och Per Engström ser till att passagerare och tidningar tas ombord. Kaptenen på skutan, Lennart Hennix, gasar igång de 1.000 hästarna och styr ut från hamnen. ? Hörni, ni ska vara välkomna ombord, säger Lennart Hennix i ombordhögtalaren. Vi går ut till Rödkallen, men som ni vet är det grunt där och mycket sjögång när man går in i gattet. Vi vet inte riktigt hur det ser ut. ? Det blåser elva sekundmeter från nord och vi fattar beslut om vi kan gå in när vi kommit ut en bit. Så måste man göra när det gäller Rödkallen, meddelar han tryggt. Har det i blodet Lennart Hennix kombinerar kaptensskap på sommaren med att vara familjerådgivare åt kommuner på vintern samt jobb på universitetet. Skärgård och båtar har han i blodet sedan barnsben. Han var 16 år när han gick till sjöss och har sedan hållit igång med olika båtar. ? Jag har alltid haft ena foten i sjön, säger han och sänker farten när en nioknopsskylt dyker upp. Ronja är trevlig att köra, tycker han. ? Hon är livlig. Det här är tredje sommaren och nu börjar jag få greppet. Jag var van vid litet tyngre och trögare båtar och vid första svängarna tänkte jag: Ja, jäklar, nu gäller det att hålla i hatten, säger Lennart Hennix och lotsar Ronja förbi segelbåten Vendela. Förutom turistbåt är Ronja något av en livlina för skärgårdsbor, fastboende och stugägare, på sommaren. För en facil penning kan de kategorierna köpa ö-kortet som berättigare till fria resor under högsäsong. ? Vi kör också en del gods. Det kan vara en spis, takpapprulle eller mat. Luleå skärgård kräver sin man eller kvinna bakom ratten. Skärgården är grund med ett medeldjup på nio meter i stället för normala elva meter i Sverige. ? Man får vara observant, inskärper Lennart Hennix. Nu har vi gått här mycket och risken är att man slappnar av för mycket. Vi försöker hålla oss observanta och alerta, ha våra stadiga rutter utan att göra improvisationer. Australien och Amerika Under färden berättar en väl påläst kapten i högtalaren om företeelser och scenerier utanför båtfönstren. ? För er som inte färdats den här sträckan kan jag säga att vi nu passerar Victoriahamnen. Hit kommer de stora kolbåtarna från Nya Zeeland, Australien och Amerika. Av kolet gör man koks i koksverket, koks som används vid framställning av järn. Vi får också veta att salthalten i Luleåvattnet motsvarar tre kilo salt per tusen liter vatten mot trettio kilo i de stora oceanerna. I passagerarutrymmet sitter Leif och Ulla Andersson. I vanliga fall håller de till på Småskär och är flitiga nyttjare av Ronja. ? Vi kom med egen båt från Småskär på morgonen för att åka ut till Rödkallen. Vi har köpt säsongskort eftersom vi är fyra månader därute. Mycket bra och bekvämt, intygar Leif Andersson och Ulla Andersson tillägger: ? Det blir som en mötesplats på bryggan när Ronja kommer. Alla ska dit och köpa tidningen. Resan till Rödkallen har ett särskilt syfte. Anderssons ska bjuda båtbesättningen på lunch. ? De är så trevliga och alltid på alerten, berömmer Ulla Andersson. Efter en timmes färd närmar vi oss Rödkallen. ? När man går in i hamnen är det en nära-döden upplevelse, småskojar Lennart Hennix om sista svåra biten. Ön är en pärla men hamnen är förfallen. Två resor har vi fått ställa in i sommar på grund av dåligt väder. Men vi har alltid ett alternativ och går till Junkön eller Kluntarna. Han tystnar och virkar koncentrerat och varsamt båten in mellan grynnorna, in genom nålsögat till den skyddade hamnen. Båten dunsar till lätt mot kajen. ? Nja, det där var inte så bra, betygssätter Lennart Hennix sin insats. Vi gör en rask rundvandring på ön. Stråket löper längs en betongbelagd stig och vi besöker sedvanliga mål som gamla fyren ? vidunderlig utsikt längst upp, en labyrint ? väldigt skickligt konstruerad, marinens gamla fallfärdiga hus ? borde inte någon få överta det och rusta upp? och kapellet. Hej Gud, har någon ristat in i kapellbänken. Hej då Rödkallen säger vi när Ronja lägger ut. En landkrabba har upptäckt Luleå skärgård. Den är väl värd att åka ut till. Ett fint och närliggande mål för alla norrbottningar.

Skepp o?hoj ? årets sista tur

Den annars pratglade skepparen Lennart Hennix tystnar.Med fast hand och koncentrerad blick krånglar han M/S Ronja förbi grynnorna i Rödkallens hamn.Kuriren tog båten till yttersta utposten i Luleå skärgård på en av Ronjas sista ordinarie sommarturer.

Den annars pratglade skepparen Lennart Hennix tystnar.
Med fast hand och koncentrerad blick krånglar han M/S Ronja förbi grynnorna i Rödkallens hamn.
Kuriren tog båten till yttersta utposten i Luleå skärgård på en av Ronjas sista ordinarie sommarturer.