Hundratals skarvar har tagit över ö utanför Kallax

Enligt den fågelinventering som görs varje år häckar inga skarvar i Norrbotten men det finns en hel del skarv som passerar och stannar till. I Edviken utanför Kallax har hundratals skarvar tagit över en mindre ö sedan en månad tillbaka.

På två småöar i Edviken har hundratals skarvar slagit sig ner i flera års tid. Enligt boende i området har antalet ökat år för år. Skarvarna kommer i augusti och stannar i drygt en månad innan de drar vidare.

På två småöar i Edviken har hundratals skarvar slagit sig ner i flera års tid. Enligt boende i området har antalet ökat år för år. Skarvarna kommer i augusti och stannar i drygt en månad innan de drar vidare.

Foto: Anders Appelgren

Luleå2022-08-26 05:00

I tisdags kunde vi berätta om att de ornitologer som varje år undersöker fågellivet i den norrbottniska skärgården inte hittade några häckningsplatser för skarv. De fåglar som finns här häckar på annat håll och är bara här tillfälligt. Ornitologen Christer Olsson såg inte heller några större flockar när inventeringen gjordes tidigare i sommar men nu, i augusti, finns det en hel del fåglar på plats.

Efter vår publicering fick vi flera tips om en stor flock skarvar i Edviken utanför Kallax. Där har skarvar tagit över en liten stenig ö som ligger hundratalet meter från fastlandet.

Vi har talat med närboende som berättar att öns växtlighet har minskat de senaste åren och skarvarnas spillning har gjort ön vit på stora delar. Vid vårt besök i Edviken går inte detta knappt att se, orsaken är att ön är belägrad av skarvar som räknas i flera hundratal.

Ove Johansson bor också i Edviken och han är orolig över att mängden fåglar verkar öka varje år. I början av augusti dyker de upp och sedan stannar de cirka en månad innan de försvinner.

– Det är fruktansvärt mycket, det verkar som att de samlas här. Senaste fem åren har det ökat successivt, det är inte roligt, säger Ove Johansson som bedömer att det handlar om åtminstone tusen skarvar när alla är samlade.

– När man passerar med båten och de flyger upp så blir himlen svart, säger Ove Johansson.

På andra håll i Sverige bedrivs skyddsjakt på skarv. I Västerbotten har länsstyrelsen gett tillstånd till jakt på 80 skarvar i år, tidigare år har antalet varit betydligt högre. Anledningen till att skyddsjakt tillåts är att skarven är ett problem på vissa håll. Fågelns avföring är starkt frätande och dödar växtligheten vilket kan skapa spöklika öar och förstöra hus och stugor. 

Sportfisket och yrkesfisket har också åsikter om skarven. Den skickliga fiskjägaren anses vara ett hot mot fisket.

– Jag fiskar till husbehov och har märkt att all småfisk försvinner. Det är helt dött inne i viken, man måste längre ut om man ska få något, säger Ove Johansson.

Ove Johansson känner till att ett barn i området drabbades av utslag efter att ha badat, utslag som läkare kunde konstatera berodde på parasiter som kommer från fåglars avföring. 

Ove Johansson kopplar det till det stora antalet skarvar i viken.

– Något vi upptäckte ifjol är att det också luktar fruktansvärt dåligt från dem, säger Ove Johansson.

Luleåbon Urban Eriksson besökte i helgen området vid Bergön och Kallaxön och han fick på nära håll se när skarvflocken i Edviken jagade fisk. Han beskriver det som att flocken på flera hundra fåglar rullade fram över vattnet. De längst fram dök i och de andra flög förbi för att själva dyka ner och så fortsatte det.

Han passade på att filma fåglarnas fiskjakt, ett skådespel han beskriver som fascinerande. 

– Det var nästan som att de trålade, de rensade fjärden på fisk och drog iväg. Det var hundratals, på filmen ser man bara en liten del, säger Urban Eriksson.

Han har vistats en hel del i Stockholms skärgård och är van vid att se skarvar. Norrbotten har inte i närheten av lika mycket skarv men det antal han såg vid Bergön har han inte sett i Luleå skärgård förut.

– Jag har sett skarvar de senaste tio, tjugo åren men aldrig den här mängden, säger han.

Fakta om skarven

Skarvens huvudsakliga föda är fisk och den kan äta uppåt ett halvt kilo fisk per dygn. Den dyker djupt och är en god simmare. Fisken sväljes under vattnet men större byten tar den upp till ytan. Skarven häckar oftast kolonivis på öar och skär och bygger ett bo av grenar, tång och annat material. Ibland även på marken eller i buskar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!