Då och då kommer en allt annat än lugn vindil svepande över fjärden, men det ligger förväntan i luften. Några är redan färdiga med förberedelserna, andra drar kablar, reser partytält eller förankrar flamingofåglar av plast.
– Flamingosarna? säger projektledaren Elisabeth Rosenbrand.
– Vi fick dem från Norrbottens-teatern. Nytt för i år.
Jouko Lainio har flytt sitt Östersund och Storsjöyran, för att hamna i förberedelserna för en festival i Luleå.
– Här känns det som lite snällare.
Camilla Isaksson från Villgot restaurang har sin uppfattning klar om festivalmat.
– Festivalmaten ska vara enkel och god. Och lokalproducerad.
Det är första gången hon är på Musikens makt som försäljare, men hon har varit besökare tidigare.
– Jag tycker om den här festivalen. Den är jättetrevlig och just på det här området också.
Själv ser hon mest fram emot att se Huurula.
– Det är visst han som avslutar hela festivalen.
Lina Kröger och Emil Norén från SSU kämpar med sitt partytält. Lina har klara krav på festivalmal. Den ska gå att ta med sig i handen.
– Och eftersom jag är vegetarian vill jag inte ha kött. Hundra kronor kan jag tänka mig att betala. Max. Där går gränsen.
Eva Rönmark bor på udden och har kommit ner till festivalområdet med barnbarnen Astrid och Sofia Rönmark. Hon räds inte ljudnivåerna under festivalkvällarna.
– Bor man i stan får man vara beredd på sådant. Det här är en snäll festival med musik, fritt inträde, ingen alkoholservering och den sker en gång per år.