På entrédörrarna till Sunderby sjukhus sitter uppklistrade lappar om den pågående övertids, mertids och nyanställningsblockaden. Inne på sjukhuset springer sjuksköterskor och undersköterskor om varandra.
Sjuksköterskan Anna Lundström är på väg mot barnavdelning och på vägen dit berättar hon om sina tankar om blockaden. Hon menar att hon själv inte påverkas allra mest, men framhåller vikten av att alla visar en enad front.
– Vi måste vara kollegiala och inte jobba övertid.
Hon säger att hon är en av dem som vill se förändringar i arbetsvillkoren.
– Jag har jobbat som sjuksköterska sedan 1990 ungefär och jag tillhör den där gruppen som känner att återhämtningen blir för liten.
Anna tror inte riktigt att folk fått en inblick i eller förstår hur psykiskt påfrestande en sjuksköterskas jobb kan vara.
– Jag tror att man har svårt att förstå hur det är att jobba med människor i 40 timmar per vecka. Psykiskt så orkar man inte och man hinner inte få den återhämtning man behöver. Så är det för mig iallafall, säger Lundström.
Hon hoppas också att man kan få till konkreta förändringar för att ge sjuksköterskorna en chans att återhämta sig.
– Jag hoppas att det ska leda till en lägre heltidskvot. Att den inte ska vara 40 timmar per arbetsvecka.
Lundström menar att det finns för få anställda sjuksköterskor och ser också problem i att kunna locka in nya och yngre till yrket när arbetsförhållandena ser ut som de gör.
– Vi är för få och det är svårt att få den yngre generationen att vilja göra det här jobbet. Att jobba den oregelbundna arbetstiden, att känna pressen på sitt jobb och att kanske inte hinna bli erfaren som sjuksköterska i sin yrkesroll när man har kollegor som inte hinner hjälpa en för att de bara springer runt. Så som det kan se ut i dag.
Hon är dock inte orolig för att blockaden ska påverka allmänheten i en särskilt stor utsträckning och menar att det är på tiden att sjuksköterskor får visa att det inte fungerar att jobba som de gör i dag.
– Det är sånt man alltid tänker på, men i och med att det här gäller gruppen sjuksköterskor med en så stor empati för människor så är jag inte så orolig. Det är väl det som också är en anledning till att vi har hamnat i den här situationen. Hade det varit män som jobbade i gruvan så hade de bara gått hem. Vi får aldrig på något sätt visa för allmänheten att det här inte fungerar.