Precis som fallet varit med de flesta akter som under kvällen befolkat just denna scen så präglas The Glorias spelning till en början av en näst intill outhärdligt ojämn ljudbild. Tursamt nog hinner teknikern dock rätta till sina misstag relativt kvickt den här gången – och innan första låten är över har alla mina misstankar om att det här inte kommer att bli bra försvunnit.
För The Glorias har, som tidigare påpekats, en attityd, en scenvana och en mognad som överstiger deras unga år. Och låtmaterialet från ep:n Stupid Situation, som i studiotappning kan tyckas väl så omedvetet simplistiskt, besitter live en enkelhet som känns totalt beräknad och på gränsen till briljant. Det är slagkraftigt och adrenalinpumpande och så gott som alla bandmedlemmar är helt fantastiskt självklara i sitt scenspråk. Så sjukt coola.
Och visst klarar de av att hantera en scen även av den här storleken utan problem – dock förlorar deras powersynthpunkpop lite av sin styrka i att samspeltheten brister. Det är som att de helt naturligt är ett så bra liveband att de glömt spendera nog med tid i replokalen. Men lägger de bara in några timmar så finns det inga gränser för storleken på de scener de kommer kunna ta befäl över.