Sista resan till Luleå för Madzy

Madzy är ett välkänt namn för Luleåbor med intresse för sjöfart. Fartyget må ha satt någon form av rekord i antal besök i Luleå hamn - sedan 1976 har man anlöpt Luleå 932 gånger! Men nu är det slut, Madzy fyller lastrummen för sista gången i Luleå denna helg. - Det har varit ett underbart liv på sjön, säger kapten Bengt-Arne Lorensson som själv passar på att gå i pension nu. - Ja, vi hade tänkt köra ett par år till men så fick vi ett mycket bra bud på båten och det avgjorde. Madzy är såld till ett italienskt rederi och deras kapten är redan ombord. Den 29 april byter man besättning och då tar kapten Sialon Pzociolo över med sin ukrainska besättning. Madzy försvinner ned till Medelhavet där hon med stor sannolikhet får ett nytt namn. Ville se världen
Det svenska rederiet AB Donsötank, där bröderna Lorensson är delägare, köpte Madzy 1981. Bengt-Arne Lorensson talar om "gänget från -81". För detta är inte sista resan enbart för kapten Lorensson (mer om det längre fram) utan även för maskinchef Sven Dahlbom från Landskrona. Han mönstrade på i Helsingborgs hamn 1981. - Vi sökte förtvivlat efter en andramaskinist - vi fick ju inte gå förrän vi fått tag i någon, sådan var ju reglerna. Vi fick korn på Sven men han vägrade, han ville ju inte segla inne i Östersjön utan se världen. Jag övertalade honom till sist men fick skriva in i kontraktet att det skulle vara högst 14 dagar. Ha-ha, han är fortfarande ombord, berättar kapten Bengt-Arne. Shanghai-ad i Helsingborg? Dahlbom själv avfärdar det hela med en armviftning. - Äsch, den gamla historien. Armando Dinis Suares är också 81:a. Han mönstrade på från den afrikanska öriket Cap Verde och är i dag svensk medborgare. - Cap Verde var vår räddning då 1981 precis som Filippinerna är vår räddning i dag. Det går ju nästan inte att få tag på svenska besättningar, säger Bengt-Arne. Liten värld
Armando, som är 63, blev kvar på Madzy och är arbetsledare på fartyget. Även han gör sin sista resa. - Jag har ett hus i Mindelo på Cap Verde, jag åker dit varje år och nu när jag går i pension kanske jag flyttar hem för gott, säger han. Eftersom undertecknad i höstas besökte Mindelo, största stad på en av Cap Verdes öar, så fick vi genast något att tala om. Det visar sig att Armandos hus ligger tre minuters promenad från det hotell vi bodde på. Vi kommer snart in på det rikliga utbudet av levande sång och musik i Mindelo och när jag berättar om en drygt 80-årig man som sjöng och spelade fiol med sitt band på en krog vi besökte utbrister Armandor glatt: - Ahhh, Malachi ... honom brukar jag spela med. Jag lirar saxofon och klarinett. Nästa gång du kommer till Cap Verde måste du hälsa på mig. Kom inte och säg att världen är stor ... En sista träff
Ute på kajen står nu en samling herrar och knackar på lejdaren. De tillhör Luleå-falangen av "gänget från -81" - skeppsmäklare, stuvare, hamntjänstemän och andra Luleåbor som haft med Madzy att göra under åren. De är bjudna ombord för en bit mat och en sista träff med kapten Lorensson och övriga Madzy-veteraner. Alla är pensionärer utom Ulf Pettersson, driftchef på Luleå hamn. - Jag har ju hela sex dagar kvar, säger han glatt. Med på träffen är även Roland Gustafsson, 78, som följt med Madzy från Donsö bara för detta. Bengt-Arne Lorensson är 68 år och har delat ansvaret för Madzy med sin bror Sture, 65. De jobbar i cykler om sex veckor - sex veckor till sjöss, sex veckor hemma på Donsö i Göteborgs södra skärgård. Båda är delägare i det svenska rederiet ("det ska vara svensk flagg på fartygen") som har sex fartyg till. Men nu är det slut, även bror Sture passar på att gå i land när Madzy sålts, precis som Sven Dahlbom och Armando Suares. Credo tar över rutten
- Madzys efterföljaren är redan klar, hon ligger här vid kaj akter om oss, säger Bengt-Arne. Där ligger två år gamla Credo och lossar kol. Stures son Stefan är kapten, familjen Lorensson fortsätter frakta malm och kalksten på rutten Luleå-Brahestad-Oxelösund-Gotland. Men nu har gubbarna inte tid för oss längre. Bordet är dukat och kocken, islänningen Olafur Haraldsson, har sina grytor fyllda. Helena Herlin, som för övrigt är bosatt i Luleå, hjälper till. Hon är kocka på Credo och kom egentligen bara för att säga hej ... Vi lämnar Madzy medan vi hör rövarhistorierna och skratten från "81-orna" runt bordet. Jag antar att stackars maskinist Dahlbom åter tvingas åhöra hur han lockades ombord för 14 dagars jobb 1981 och sedan blev fast i 27 år. Men nu får han snart mönstra av.

Sista resan till Luleå för Madzy

I helgen avslutas en epok i Luleås sjöfartshistoria - fartyget Madzy lastar i Luleå för sista gången denna helg. Det blev nästan tusen resor. Madzy tackar för sig genom att samla ett gäng grånade veteraner till en sista träff ombord.