Det finns ett löst sammansatt nätverk i länet av svenska kvinnor från Sydostasien som rycker ut på räddningsaktioner.
Nätverket är en slags informell kvinnojour och består av personer som själva lever under ordnade förhållanden. I denna hemliga jourverksamhet är det allmänt känt att en grupp oseriösa män lurar kvinnor till Norrbotten. Var och en känner till flera fall, på senare tid och längre tillbaka. Dumpade kvinnor som får hjälp av andra kvinnor, ofta helt utan samhällets inblandning.
Sirirat bor för närvarande bor tillfälligt i en andrahandsetta. Svenska myndigheter har ingen aning om hennes situation. Inte heller finns hon med i kvinnojourernas statistik.
Hon sitter i ett litet kök tillsammans med två personer, vi kan kalla dem Sirinthorn och Tanwarin, som ingår i det informella hjälpnätverket. Eftersom många kvinnor litar på dem vill de vara anonyma.
Men de är förbannade – både på männen och på flatheten de tycker finns hos svenska myndigheter.
– Det finns många kärleksrelationer men även många män som utnyttjar kvinnor. Samme man kan ta hit kvinna efter kvinna, flera stycken på raken. De är helt utlämnade till honom. Migrationsverket måste göra kontroller och informera kvinnorna. Här i Sverige pratar ni om rättigheter, men när vi kommer hit är vi bara ”mannens kärlek”. Vi är invånare i det här landet, precis som alla andra. Ändå får vi höra: ”nej, mannen sköter om er”. Som om vi vore barn, säger Tanwarin.
– Män tar hit kvinnor som städhjälp, utan att betala lön. De som inte har permanent uppehållstillstånd är rädda att gå till polisen. De är rädda att de ska få åka hem direkt. När man flyttar hit lämnar man allt, säger hejdå till alla. Det går inte att bara komma tillbaka, säger Sirinthorn.
Mannen som Sirirat flyttade till hade besökt hennes familj i hemlandet, givit löften om framtiden. Väl i Sverige och Norrbotten var situationen en annan. Mannen var sjukskriven och hade alkoholproblem.
– Han var snäll ibland, ibland inte snäll. Han gömde sig och drack, skrek och var arg.
Sirirat berättar att mannen tyckte att hon ”såg sur ut”. Han ringde och klagade hos hennes släktingar.
Samtidigt krävde han att hon skulle laga mat, städa, sköta om honom.
– Han sov inte på natten, bara på dagen, säger Sirirat.
– Hon skulle laga mat åt honom och vänta på att han skulle vakna och äta, berättar Sirinthorn.
En dag när Sirirat kom hem hade mannen plötsligt bytt lås på huset. När hon försökte ta sig in genom en annan dörr jagade han henne med bilen.
Sirirat lyckades få tag på Sirinthorn som kom till undsättning. Sirinthorn som har räddat kvinnor tidigare, skällde ut mannen.
– Jag ringde efteråt och skrämde honom lite: ”Du sa att du älskade henne, att det skulle bli bra här, du kan inte göra så här mot henne. Hon har förlorat jobb i hemlandet och har lämnat allt. Hon har en familj där som hon ska försörja”.
Med hjälp av Sirinthorn kunde Sirirat senare hämta sina saker i mannens hus.
– Det var bara jag och hon som fick gå in i huset. Han sa att han skulle ringa polisen annars, säger Sirinthorn.
Fotnot: Sirirat, Sirinthorn och Tanwarin har egentligen andra namn.