Enligt en undersökning gjord av länsstyrelsen i höstas har nio respektive åtta procent av alla pojkar och flickor i årskurs 9 i Luleå kommun någon gång testat att boffa eller sniffa. Norrbottens län fick liknande resultat. I övriga Sverige är det fyra procent av alla niondeklassare som testat någon gång. Undersökningen visade även att under de senaste tolv månaderna är siffrorna i Luleå samma som rikssnittet, alltså ungefär två procent av alla niondeklassare. Undersökningen görs i årskurs 9 och eleverna svarar utifrån vad de gjort innan.
– Att det är färre som testat att boffa eller sniffa de senaste tolv månaderna visar delvis att det är lite yngre personer som testar. De testar redan i årskurs 8. Nationellt sett så mår framför allt yngre unga personer sämre och jag tänker att behovet av att berusa sig hänger ihop med att man vill fly verkligheten. Det är viktigt att analysera och förstå vad som ligger bakom siffrorna och tänka ännu mer förebyggande, säger Ulrika Nygård, preventionssamordnare på Luleå kommun.
Det har gått en månad sedan 14-åriga Yasmine hittades död på en toalett på Örnässkolan, och där familjen efteråt har berättat om hur hon brukade boffa. Och just bland flickor har användandet ökat på fem år.
I undersökningen som gjordes 2017 var det fyra procent av flickorna i niondeklass i Luleå kommun som hade testat att boffa eller sniffa, den senaste undersökningen visar alltså en ökning till åtta procent.
– Det är oroande är att flickorna sticker ut jämfört med siffrorna från 2017. Det är samtidigt inte jättehöga siffror, men de allvarliga konsekvenserna är oroande. Dessutom verkar det vara utmaningar på sociala medier, vilket är oroande i sig.
Luleå kommun jobbar nu med ett utvecklingsarbete för att tidigt kunna upptäcka psykisk ohälsa, avvikande beteenden, misslyckanden i skolan och missförhållanden.
– Får både barn och föräldrar stöd tidigt så blir utvecklingen ofta positivare. Man kan säga att vi utvecklar de rutiner som redan finns och ser till att de används tidigare när problemen inte hunnit bli så stora. Genom att ge stöd tidigt kan en ogynnsam utveckling hindras med små insatser. Samtidigt ser vi över rutinerna när det är riktigt allvarligt och en orosanmälan behöver göras, säger Ulrika Nygård.
Utvecklingsarbetet har pågått sedan september och innebär omfattande samarbete mellan olika organisationer för att undvika att barn hamnar mellan stolarna. Nu testar de med en skola till att börja med, men målet är att alla skolor i kommunen ska arbeta på samma sätt under 2025.
– Om vi ser till att barn och unga mår så bra som möjligt så minskar risken för att de känner att de behöver berusa sig genom att till exempel boffa eller på något annat sätt skada sig själv.
Det är en del aktiviteter inplanerade inför skolavslutningsveckan när sommarlov vankas. Fritidsgårdar ska hålla extra öppet och anordnar aktiviteter. Arbetet med tryggheten kommer att vara mer omfattande, det är många olika organisationer som tillsammans är ute och vandrar.
– Just lov är riskperioder för barn och ungdomars psykiska hälsa. Sommarlovet är ett långt lov och vi kan se att vi skulle behöva fylla somrarna med lite mer saker för de unga som inte har så mycket aktiviteter eller har föräldrar som jobbar. Inför höstlovet har vi planerat lägret "När livet krånglar" med roliga aktiviteter, god mat och lite livskunskap.