Aktivister som slår vakt om naturvärden, liksom de som nu finns i Kallak, har funnits under lång tid. Under 1960–70-talet till exempel pågick massiva protester mot utbyggnad av Norrlandsälvar, däribland Vindelälven, likaså pågick liknande strider i Norge för att bevara Altaälven.
– Det finns ju historiska exempel på den här typen av aktivism där protesterna lönat sig, utbyggnaden av Vindelälven lyckades de stoppa, säger Kalle Hansson, Luleå tekniska universitet.
Engagerar många
Med hjälp av internet och andra medier sprids vetskapen om att något är på gång. Gruvutbyggnad, menar han, är något som många inte gillar och därmed engagerar många med liknande åsikter.
Längden på protesterna varierar, Kalle Hansson säger att det beror på hur mycket energi det finns i protestgrupperna. Saker som om fler är villiga att ansluta sig och hur uppmärksammat det som görs blir är ofta avgörande. Altaupproret pågick i tre år.
Vad tror du det är som driver dem?
– Det finns en spridd uppfattning, inte bara bland de här aktivisterna, om att svenska staten säljer ut malmtillgångarna alldeles för billigt. Sverige har väl världens lägsta skatter på vinster från gruvor, även när bolagen inte är inhemska. Därtill är ett projekt som en gruva bidrar till en stor förändring av naturen där stora områden exploateras, klart att det är många människor som ser nackdelar i det. Sedan tycker man väl kanske att det är allt mer som exploateras i vinstsyfte, jag tycker inte att upprördheten i Kallak är så svår att förstå.