Rikspolisstyrelsen har granskat hur polisen utreder arbetsmiljöbrott. Polisen i Norrbotten var en av fyra polismyndigheter som inspekterades.
Inspektionsgruppen fann att det saknas direktiv för vilka utredningsåtgärder som ska vidtas, det finns inga checklistor till stöd för poliserna. Vidare påtalas att ärenden har blivit liggande i avvaktan på direktiv för den fortsatta handläggningen, med risk för att utredningen kan preskriberas.
– När polisen kommer till en arbetsplats där det hänt en olycka så har polisen som utgångspunkt att det skett en olycka. Från polisen ska man utgå ifrån att det här kan vara en brottsplats. Om man har den inställningen då är förutsättningarna klara ut det mycket större, säger Mats Kirestam, operativ chef vid polisen i Uppsala som lett inspektionen.
Direktiv tar tid
Det är förundersökningsledaren; inledningsvis polisbefäl och i ett senare skede åklagaren som ska lämna direktiv till utredande poliser. Sven-Olov Lundbäck som är chef för miljöbrottsenheten vid polismyndigheten i Norrbotten påtalar att det är miljöåklagarnas arbetsbörda som leder till att utredningar av arbetsmiljöbrott stannar upp.
– De har väldigt hög arbetsbelastning. Det finns en miljöåklagare som har 150 ärenden, säger Sven-Olov Lundbäck.
Faktafel i polisens rapport
Rapporten från RPS innehåller flera felaktiga uppgifter kommenterar Sven-Olov Lundbäck. Under 2010-2012 gjordes i Norrbotten 179 polisanmälningar om vållande till kroppsskada eller sjukdom i samband med arbetsolycka, inte 32 som det står i rapporten. Det gjordes sex polisanmälningar om vållande till annans död, inte tre som det står i rapporten.
Polisen i Norrbotten har resurser för att utreda arbetsmiljöbrott anser Sven-Olov Lundbäck.
– Vi har aldrig haft så många fullt utbildade arbetsmiljöutredare som nu. Vi har tre fullt utbildade plus två som utreder miljöbrott och som jobbar med delar av arbetsmiljöutredningar, säger Sven-Olov Lundbäck.