I söndags var det dags för Sea Ice Marathon i Luleå, en tävling som växer sig större och större för varje år. Vi har tidigare berättat om arrangören Pontus Franks planer på att göra löptävlingen till en internationell stortävling och det som lockar är möjligheten att springa på naturis. I år var det 33 nationaliteter och cirka 600 löpare på plats som sprang i distansklasser upp till 42 kilometer, en marathon.
Av de 600 löparna var det en som stack ut i mängden. I minusgrader, på is och i snö genomförde polacken Pawel Durakiewicz en halvmarathon – barfota.
Galenskap? Vansinne?
Möjligen.
Men bakom de kalla fötterna finns ett varmt syfte. Anledningen till att Pawel Durakiewicz tog sig an loppet på detta udda sätt är att han startat en insamling som bland annat hjälper föräldralösa barn via den organisation han startat, Diamond Soul.
– Jag vill visa barnen att "the sky is the limit". Om jag kan göra det här kan de också lyckas, säger Pawel Durakiewicz.
När vi lyckas få tag på honom via facebook är det vid en mellanlandning i Milano på vägen till Sicilien där han har en anläggning. Han filmar sig själv där han sitter och vilar.
Jag måste ju fråga först, hur mår fötterna?
– Bra. Vill du se dem?
Öhh, ja okej.
– Jag vet att en del har fått problem med fötterna men mina är okej, de är vana.
Hur är det att springa barfota på is?
– Det är klart att det är kallt, speciellt när fötterna sjunker ner i snö, då blir överdelen av foten också kall. Ovansidan av foten är inte van vid det. Fotsulorna är bra för jag har gjort en hel del med mina fötter.
Att hans fotsulor varit med om en hel del är ingen överdrift. Luleåbesöket innebär att Pawel Durakiewicz nu innehar tre rekord i Guinness rekordbok och alla är barfotarelaterade. Han har rekordet för den längsta promenaden barfota när han i sex månader gick barfota runt den Iberiska halvön, en sträcka på 341 mil. Han har även genomfört den snabbaste barfotatriathlonen.
Han slog det tidigare halvmararekordet för barfotalöpning på snö och is med blott 15 sekunder. Ny rekordtid blev 1 timme 50 minuter och 29 sekunder. Loppet i Luleå blev en utmaning.
– När jag springer på ren is är det väldigt halt. Därför kan jag inte hålla rätt hastighet, jag behöver sakta ner. Då kan jag bara springa sju minuter per kilometer men skulle jag slå rekordet behövdes 5 minuter och tio sekunder så då fick jag öka där jag kunde springa på lite snö, säger han.
Det höll på att bli is-kris på slutet.
– Jag kollade en del på klockan. De sista 200 meterna kunde jag bara springa på is så då fick jag springa långsammare, säger Pawel Durakiewicz.
Den polske rekordmannen trivdes i Luleå.
– Folk var vänliga och hjälpsamma, löparna och organisationen, jag rekommenderar det verkligen. Jag blev väl omhändertagen. Nu behövde jag inte besöka läkare men jag fick information om att det fanns. Staden var fin och det var bra mat, riktigt trevligt, säger Pawel Durakiewicz.
En barfotalöpare på isen mitt i vinter som snurrar runt i nästan två timmar gör att ett och annat ögonbryn höjs hos publiken. Och det märkte han.
– Jag tror de var lite i chock (skratt). De ville prata med mig och ta bilder. De var väldigt positiva och de undrade nog vem den här galningen är som springer barfota när det är åtta, nio minusgrader. "Vad gör han – han kommer ju ta ihjäl sig!", säger han och skrattar.