Sandgatans sista strid
- Husen kvar i Svartöstan! Vi vill ha husen kvar! Det var slagorden från ett demonstrationståg i centrala Luleå i går kväll. I dag fattar kommunen ett nytt beslut om de rivningshotade bostadshusen på Sandgatan.
- Nu har vi försökt med alla medel, sade intresseföreningens ordförande Lars Drugge i en megafon, när tåget parkerat i Stadsparken.
- Och vi tänker fortsätta med att sätta press på politikerna. Vi har juridiska papper på att det inte finns några hinder för att husen får säljas eller rustas. Och vi har minst en köpare, fortsatte han i hopp om att få politikerna att dra tillbaka sitt rivningsbeslut.
Kommunens politiker lyste dock med sin frånvaro.
- Karl Petersen är inte i stan vet jag. Men jag tycker att det är svagt av Margaretha Lindbäck att inte vara här, sade Drugge.
- Vi måste få ett slut på det 30-åriga krig som kommunen fört mot oss i Svartöstaden, argumenterade Irmeli Elander.
- Det finns ingen stadsdel i Luleå som fått kämpa så mycket för sin existens, sa Irmeli, som uppgav sig vara en "gammal trädkramande kämpe från 1970-talet".
- Vi tänker inte ge upp, sade hon bestämt.
"Riv inte mitt hem" står det på en liten pojkes skylt. Kalle Lodén har bott i ett av de omtalade husen på Sandgatan i hela sitt nio-åriga liv. Och han vill gärna bo kvar.
- Det vore inte roligt om de skulle riva husen, säger han. Kanske hjälper det om vi demonstrerar.
Om Svartöstadsborna får behålla sina fyra hyreshus återstår att se. I dag onsdag förväntas tekniska nämnden fatta ett nytt beslut i ärendet.
Så jobbar vi med nyheter