Hur gick samlandet till? Vad var det som samlades in? Och var hamnade föremålen? Forskaren Jonas Monié Nordin på Historiska museet i Stockholm leder projektet som är ett samarbete med Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och forskare från hela Norden.
– Vår målsättning är att genom nya perspektiv och mångvetenskapliga metoder visa att 1600- och 1700-talets insamlande av samiska föremål och spridning av dessa har fått en avgörande roll för hur det tidigmoderna Europa såg på samer, säger Jonas Monié Nordin. Och vi vill undersöka hur den här historien påverkar och styr majoritetssamhällets förhållande till de samiska minoriteterna i dag.
Under 1600-talet började svenska vetenskapsmän, aristokrater, drottningar och kungar att samla på samiska föremål. Parallellt med detta började forskarna, främst i Uppsala, att kartlägga och beskriva det samiska folket. Den svenska staten hade koloniala ambitioner och för att kunna styra över folken i norr såväl som på andra platser behövde staten veta mer om dem. Samiska föremål samlades in, ibland under tvång, och fördes till Uppsala, Stockholm eller Köpenhamn där de inkorporerades i etnografiska och arkeologiska samlingar.
– Kunskapen om den koloniala historien i de samiska områdena är mycket begränsad bland allmänheten i Sverige i dag, säger Jonas Monié Nordin. Det finns också ett stort internationellt intresse för projektet.
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och har en budget på 7 964 000 kr.Det ska pågå under en fyraårsperiod. Syftet är att kartlägga hur samlandet av samiska föremål gick till, vad som samlades in och var föremålen hamnade