Samarbetet avvecklas

Företagarna i Norrbotten, som är huvudman för verksamheten vid Swedish Centre, har tidigare finansierat verksamheten med pengar från den svenska Östersjömiljarden. De pengar som finns kvar räcker för en avveckling under 2004. ? Enligt rysk lag tar det minst ett halvår att avveckla ett företag i Ryssland. Eftersom inga pengar är klara för 2005 så har styrelsen för Företagarna Norrbotten tagit beslutet att påbörja avvecklingen av Swedish Centre, säger Nordblad. ? Frågan om fortsatt finansiering ska förhandlas mellan finansdepartementet, utrikesdepartementet och näringsdepartementet. Vi har inte fått några skriftliga besked om hur det blir, säger Pether Nordblad, regionchef vid Företagarna Norrbotten. Vi vågar inte ta risken att stå med en ofinansierad verksamhet. Russian Centre vacklar De svenska myndigheterna har redan tidigare dragit in sin finansieringen av Russian Centre, som finns i Luleå och där Sergej Klyushev är platschef. Även den verksamheten har tidigare finansierats av Östersjömiljarden. Delfinansiering Ryska myndigheter har gått in med en delfinansiering. Men Russian Centre måste från och med nyår själv dra in betydande belopp till sin verksamhet via konsultuppdrag. Huruvida man klarar det är oklart i dagsläget. Sergej Klyushev uppger i samtal med Näringsliv Norrbotten att de norrbottniska företagen är mycket försiktiga med satsningar på Kolahalvön. Investeringar skjuter fart Risken är alltså uppenbar att både Swedish Centre i Murmansk och Russian Centre i Luleå försvinner under detta år. Och det sker samtidigt som investeringarna i gruvindustri och olje- och gasindustri samt infrastruktur skjuter fart i Murmanskregionen (se vidstående artikel). ? Polarica blir den enda svenska representationen i Murmansk-området, säger Mattias Rahm. På sjunde plats Förutom Polarica har de svenska investeringarna i Murmansk varit mycket små sedan 1998. Norska företag har investerat 13 gånger mer än svenska företag och i den officiella statistiken kommer Sverige först på sjunde plats. ? Att Cypern finns på andra plats beror på att det är ryska pengar som tidigare förts dit av ryska medborgare och som nu investeras i Murmansk, berättar Mattias Rahm. ? Finland ligger också lågt när det gäller investeringar. Däremot har finska företag en mycket livlig handelsverksamhet utan större investeringar. Förvånad Mattias Rahm är inte förvånad över att de norrbottniska företagen varit mycket försiktiga med inveseringar och affärer med Murmanskregionen. ? De norrbottniska företagen är små och har låg exportmognad. Dessutom är ryska tullen fortfarande ett svårt hinder för enstaka affärer över gränsen. ? Däremot är jag förvånad att vare sig svenska eller finska gruvföretag håller sig framme på Kolahalvön. Där bryts i princip alla malmer, metaller och mineraler i både dagbrott och underjordsgruvor. Stora möjligheter ? Gruvorna ägs som regel av bankstrukturer som har mycket kapital bakom sig och som nu investerar i sina gruvor. Möjligheterna borde vara stora för svensk gruvteknik och tjänster, säger Mattias Rahm. Han har själv fått flera intresseförfrågningar från svenska företag som vill att han ska jobba för dem ? men framför allt i Moskvaregionen. Fakta Utländska investeringar i Murmansk län (investeringar i företagsamhet i syfte att erhålla vinst) 1998?2003 miljoner US-dollar Norge 50,1 Cypern 29,4 Storbritannien 12,4 Tyskland 5,8 Nederländ. 4,9 Danmark 4,0 Sverige 3,9 Övriga länder 20,1 (Källa: Swedish Centre)