Samarbete över kommungränserna

Det är Myndigheten för skolutveckling, MSU, som av regeringen fått uppdraget att ta fram en nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar. I fredags fanns de på plats i Luleå för ett seminarium där bland annat strategin presenterades. Till nyanlända barn och ungdomar räknas i det här fallet de som börjar i grundskolan eller gymnasiet noll till tre år efter ankomsten till Sverige.MSU:s Inger Bergendorf förklarar att den nationella strategin är framtagen för att det är otydligt hur nyanlända ska tas emot. -Man ger dem lite svenska och tror att det ska vara färdigt så, säger hon.Flertal insatser
Den nationella strategin innehåller ett flertal insatser. MSU har äskat medel för att stötta verksamheten och det finns med i proppen 2008. Ännu är det inte sagt vilka insatser som ska tas med.-Ur glesbygdslänens aspekter trycker vi på för att ge möjlighet till modersmålsundervisning och uppmuntra regional samverkan, säger Inger Bergendorf.Under seminariet fick deltagarna, rektorer, introduktionsansvariga, flyktingsamordnare eller annan ansvarig för nyanlända barn och ungdomar, även ta del av hur andra kommuner arbetat för att kunna erbjuda nyanlända en bra utbildning. Kommunförbundet Norrbotten, med Marina Eklund, fanns på plats för att berätta om samarbete inom modersmålsundervisning i länet.-Det är samtliga bun-ordförande i länet som gjort en satsningen då de märkt att kommunerna inte kan leva upp till måluppfyllelserna som finns i styrdokument, säger Marina Eklund.Dubbla språktillhörigheter
Måluppfyllelserna som inte uppfyllts handlar bland annat om kulturella delar. Marina Eklund säger att i flesta fall så klarar vissa av kommunerna bara av att snabbt ge svenska kunskaper. Enligt måluppfyllelsen ska de få dubbla språktillhörigheter, men även kultur både från sitt nya land och hemland.-Vi ska även kunna ge dem goda läskunskaper, men hur ska vi kunna det om lärarna inte besitter kunskaper i de språk som eleverna besitter, säger Marina Eklund.Därtill saknas det även studiehandledare. Inom den kartläggning som Marina Eklund gjort, hittills hälften av länets 14 kommuner, har det visat sig att det endast finns studiehandledare i ryska, förutom i minoritetsspråken då. -Vårt mål är att hösten 2008 ska vi kunna erbjuda elever i de fem mest frekventa språken som finns i länet en god modersmålsundervisning interaktivt, säger hon.Nu efter att halva kartläggningen är genomförd ser det ut att bli i ryska, spanska, somaliska, thailändska och arabiska.Samlade resurser
Marina Eklund säger också att självklart så kan inte en webblösning ersätta det fysiska mötet, men på grund av avstånd och att de vill komma åt de mest kompetenta lärarna, för att nå en högre måluppfyllelse, nyttjar de resurserna samlat från kommunerna i länet.-De finns väldigt få modersmålslärare, både i länet och i resten av landet. Vi är det första länet som jobbar på det här viset, säger hon.Projektet pågår från augusti 2007 till mars 2008. Under arbetets gång ska även elever språkkunskaper kartläggas, liksom lärarnas kompetens.-Hela projektet bygger på att vi ska se våra resurser i länet och få uppvaknande över att det här är en målgrupp som vi inte riktigt skött vårt åtagande för, säger Marina Eklund.

Samarbete över kommungränserna

Bristen på likvärdig utbildning av nyanlända barn och ungdomar är stor. En nationell strategi ska råda bot. I Norrbotten är Kommunförbundet i full gång med att få fart på ett samarbete inom modersmålsundervisningen. Ett första resultat syns hösten 2008.