Samarbetar för en bättre gruvnäring
Samarbete för att utveckla gruvnäringen och ta fram miljövänlig teknik. Det har polska gruvjätten KGHM Cuprum inlett med svenska företag. Dessutom samarbetar polska och svenska universitet. - Ett mål är "biomining", en teknik där bakterier tar fram mineraler, säger Henryk Karas.
Bland deltagarna på mötet märks Henryk Karas som är chef för den polska gruvjätten KGHM Cuprum. Företaget har 17.000 anställda och är sjätte största producent i världen av koppar och tredje när det gäller silver.
Hänsyn till miljön
- Vi måste få fram en teknik som tar större hänsyn till miljön. Och för att klara det måste vi samarbeta med andra gruvföretag men också med forskare.
Karas talar om "biomining" som ett av de mest intressanta projekten. Det handlar om en teknik som innebär att bakterier tar fram mineraler i stället för kemikalier.
Det polska gruvföretaget är också intresserat av att effektivisera sin gruvproduktion. Karas säger att KGHM Cuprums förutsättningar liknar de som LKAB har i Malmfälten: fyndigheterna finns på stora djup, omkring 1.200 meter.
- Det ställer stora krav på ett företag när man arbetar på sådana djup, vi vill ha hjälp att utveckla den tekniken. Vi vill också ha hjälp att effektivisera vår verksamhet, effektiviteten per anställd är låg, mycket lägre än exempelvis LKAB. Det vill vi ändra på.
Karas säger att ett avtal nyligen tecknades mellan svensk och polsk industri om ökat samarbete. Dessutom har två universitet i Polen, ett i Krakow och ett i Wraclaw, skrivit avtal med svenska universitet, bland annat det i Luleå.
Det är en effekt av tidigare möten inom Bergforsk. Bland deltagarna på konferensen märktes LKAB:s tekniske direktör Lars-Eric Aaro som också är ordförande i Mineralindustrins teknikutveckling.
Inte självförsörjande
- Europa förbrukar omkring 300 miljoner ton mineraler per år men producerar bara 50. Vårt mål är att se till att Europa blir självförsörjande och för att klara det krävs mer prospektering. Det gäller inte minst i Sverige.
LKAB är också med när det gäller att ta fram ny teknik för gruvor. Företaget satsar 200 miljoner kronor varje år på det. Det ger omkring 300 forskare sysselsättning.
- Inom gruvnäringen har vi inga hemligheter för varandra, alla tjänar på att dela med sig av nya tekniker, säger Lars-Eric Aaro.
Så jobbar vi med nyheter