Säkra i valfrihetens Sverige

? Vi hoppas att det ska bli någon förändring men just nu ser det ut att bara bli värre och värre i landet. Det är svårt att leva i Burma, militären har full koll på allt och alla och misstänksamheten är stor, allt och alla kollas vad du än gör och folk har det svårt ekonomiskt och många tvingas arbeta gratis, säger Kyaw som är 34 år. Om det ska bli bättre i Burma måste den makthungriga regimen börja använda sitt hjärta och förhandla med oppositionen menar Kyaw som lovordar oppositionsledaren nobelpristagaren Aun San Suu Kyi .  ? Hon lever i husarrest och får inte lämna sitt hus, läkare tittar till henne då och då och hon mår bättre och sämre. Regimen borde tala med henne, förhandla, hon är en mycket vettig person med bra värderingar men man förhandlar inte, beklagar Kyaw. Vill bli kock När det gäller EU, FN och länder som skulle kunna påverka den burmesiska regimen så säger Kyaw att alla har olika utgångspunkter och även ekonomiska intressen i det på naturtillgångar rika Burma. Det gör det inte helt lätt. Organisationer som exempelvis Läkare utan gränser har svårt att arbeta i landet. Makarna har två barn, Htet Maung som är en pigg liten 6,5-årig grabb som trivs fint i förskolan och ska börja riktiga skolan i höst. Lillasyster Emma, också ett vanligt namn i Burma faktiskt, är sju månader och hemma med mamma Emja Kyn som planerar att utbilda sig vidare när barnen blir äldre.  ? Jag skulle vilja bli kock, säger hon. Maken Kyaw inflikar leende att svenskarna äter mycket. Han arbetar själv sedan tre år på Ferruform i Luleå som svetsare. Får välja  ? Jag trivs bra med jobbet och arbetskamraterna, det är viktigt att ha ett arbete, säger han. Helt lätt har det inte varit att smälta in i det svenska samhället som är mycket olikt det buddhistiska Burma. Men familjen har klarat det bra. Att barnen nu försvenskas ser paret som oundvikligt.  ? I Burma var allt uppstyrt och man får inte välja själv, här i Sverige ska barnen få välja säger Kyaw och hustrun nickar. De berättar för sonen och lär honom om Burma, men han glömmer fort, säger de skrattande. Kostsamma samtal Att intresset ska komma fram-över tror de säkert. Makarna skulle gärna vilja åka tillbaka till sitt hemland om det blev demokrati där. Hemma i Burma finns deras släktingar kvar, Emjas gamla mamma och Kyaws pappa och en rad andra nära och kära. Kontakten kan man hålla via kostsamma mobiltelefonsamtal. Man ringer till kontaktpersoner i Thailand som meddelar släkten i Burma att de har samtal att vänta. Burmeserna kan ta sig över till thailändska sidan för att prata med sina anhöriga men in till Burma kan man inte ta sig. Det är inte heller ofarligt för telefonombuden med verksamheten. Kyaw säger om att bege sig tillbaka till landet i dagsläget:  ? Det vore lika med döden. 70 i Luleå Att inte ha fått träffa sina älskade på många år är tungt men man håller modet uppe och man har också kontakt med flera and-ra av de cirka 70 burmeser som finns i Luleå. Bland de andra är situationen väldigt varierande, vissa har jobb, vissa klarar sin tillvaro bra, andra mår sämre av separationen från hemlandet och anhöriga. Efter fem år i Sverige kan man ansöka om svenskt medborgarskap. Hur det blir med det är en öppen fråga för Kyaw och Emja.  ? Vi får se hur situationen ser ut då men det är inte omöjligt, säger de. Fakta Landet Burma/Myanmar Ligger i Sydostasien, har en areal på 676.552 kvadratkilometer och gränsar till Bangladesh, Indien, Kina, Laos och Thailand. Har dryga 45 miljoner invånare fördelade på mer än 80 olika folkslag. Största gruppen är burmaner 68 procent, shan 7 procent och karen 6 procent. Anses vara ett av världens mest buddhistiska land, buddhisterna utgör 89 procent av befolkningen. De flesta, cirka 12 miljoner, arbetar inom området lantbruk. Burma har varit engelsk koloni och blev självständigt 1948. Landets historia präglas av inbördes motsättningar och strider. Generalen Ne Win tog makten i landet genom militärkupp 1968. Burma räknas som en av världens mest kritiserade militärdiktaturer. En av de som kämpade för landets självständighet var Aun San, pappa till dagens frihetssymbol och oppositionens frontperson Aung San Suu Kyi som sitter i husarrest. Hon fick Nobels fredspris 1991. Innan dess, 1990, hade Suu Kyi vunnit en jordskredsseger med sitt parti National League for Demokracy, NLD, i ett utlyst fritt val. Militären ogiltigförklarade dock valet och ingen regering tillsattes. En av Burmans svartaste dagar var den åttonde augusti 1988. Då slog militären brutalt ned ett uppror och sköt på öppen gata ned tusentals fredliga demonstranter. En händelse som i dag jämförs med händelserna på Himmelska Fridens torg i Peking. Regimen har flera gånger bytt namn på sitt styre, Nu kallar man sig State Peace and Development Council, SPDC.Regimen kallar också Burma för ?the golden land?, det gyllene landet. Regimens kritiker ser i stället ett land med stängda gränser, stenhård censur, förtryck och grova övergrepp mot befolkningen. Många burmeser har kommit som kvotflyktingar till Sverige. I Luleå finns i dag cirka 70 stycken boende här.