Han menar att de politiska partierna som ställer upp i kyrkovalet ser kyrkan som en maktfaktor där man vill vara med och styra. Han tror att Socialdemokraternas 76 mandat i kyrkomötet är en följd av att partiet lyckats mobilisera sina medlemmar i kyrkovalet.
Enligt honom beskriver inte de politiska partiernas program något som har med kyrkan att göra.
– De är inte kristna partier. Man kan hitta svaren på de kyrkliga frågorna genom att tolka den kristna tron, säger han.
Posk har i dag 43 mandat av kyrkomötets totala 251.
– Vi tycker också att det valsystem man har i dag är alldeles för komplicerat och dyrt. Valet kan genomföras lokalt av varje församling, varpå församlingarna utser ledamöter till stiftsfullmäktige och kyrkomötet, säger han.
Frisk beklagar även att kyrkopolitiken blivit en språngbräda in i den allmänna politiken för främlingsfientliga partier.
– Sverigedemokraterna insåg snabbt 2001, att de hade ett guldläge. De fick in tre ledamöter i kyrkomötet och det var en fribiljett in i det politiska finrummet.
Socialdemokraten Yvonne Stålnacke håller inte med.
– Medlemmarna har visat var de står, Sverigedemokraterna har inte haft så stora framgångar trots allt, säger hon.
I kyrkofullmäktige i domkyrkoförsamlingen i Luleå finns Sverigedemokraterna inte representerade. Däremot i kyrkomötet har Sverigedemokraterna nu 24 mandat.
Stålnacke menar att det finns en relevans för de politiska nomineringsgrupperna i kyrkans beslutande organ.
– Självklart. Kyrkan är en del av samhället, det är klart att kyrkan påverkar samhällets utveckling, säger hon.
Hon lyfter fram samkönade äktenskap som ett exempel. Det var riksdagen som 2009 beslutade om den könsneutrala äktenskapslagstiftningen, ett halvår senare följde kyrkomötet efter med även religiösa samkönade vigslar. Bland motståndarna till beslutet fanns bland andra Kristdemokraterna i Svenska kyrkan, Sverigedemokraterna och Frimodig kyrka.
– För mig handlar politik om värderingar och de värderingarna bär vi med oss även in i kyrkan, säger Yvonne Stålnacke.
– De nomineringsgrupper som menar att de är opolitiska anser att kyrkan är till för en del, inte för alla. Tro kan innebära olika saker, man kan vara medlem utan att gå i kyrkan varje söndag. Vi står för en öppen folkkyrka, säger hon.