"Vardagsheder" handlar inte om släktens kontroll över individen på liv och död, utan om begränsningar av livsutrymmet. Gymnasieläraren Ida Olsson tycker dock att begreppet i viss mån förringar hedersförtryckets innebörd.
– "Vardagsheder" får det att låta lite som att det inte är så allvarligt, vilket det är. Det är jätteviktigt att den här kunskapen når ut till hela samhället och att vi vågar prata om det, säger hon.
Eleverna Emma Byström, 17, Emilia Mattsson, 19 och Emma Åhrling, 18, hade ett stort temaarbete om hederskultur i våras och de tycker att undervisning om heder borde komma ännu tidigare i skolan.
– Är det till exempel någon som ska giftas bort så sker det nu, i den här åldern som vi är i nu. Därför hade det varit bra om vi fick lära oss om hedersförtryck ännu tidigare i skolan, så att vi kan stötta kompisar som är utsatta, säger Emilia Mattsson.
Enligt beräkningar, som dock är svåra att säkerställa statistiskt, kan uppåt en tredjedel av alla utlandsfödda ungdomar i Sverige leva under hedersförtryck. Ida Olsson poängterar att man aldrig ska ta för givet att en person är hedersutsatt på grund av att den har en viss religion eller etnisk bakgrund.
– Oftast är det om det händer flera gånger som man kan börja förstå att en person är utsatt. Till exempel om en kompis aldrig kan följa med på stan och fika, alltid har bråttom hem efter skolan eller aldrig vill följa med och bada på sommaren, säger Emma Byström.
Emma Åhrling understryker att hedersutsatthet inte är svart eller vitt, det kan se olika ut, men framför allt är det när man kommer närmare en kompis som den personen kan börja våga berätta hur den faktiskt känner.
– Det är inte ovanligt att man anpassat sig in i det längsta, så att man tänker själv att man faktiskt vill bära vissa kläder eller avstå från vissa aktiviteter. Man reflekterar inte kring det, säger Ida Olsson.
På gymnasieskolan i Luleå har det förekommit att elever levt parallella liv, där man bytt kläder och sminkat sig när man kommit till skolan. Elever i Luleå har också berättat att de inte kommer få välja helt själva vem de ska gifta sig med, utan att de kommer få välja mellan ett antal olika kandidater som deras familjer valt ut.
Men trots att eleverna fått en betydligt större kunskap om vad hedersförtryck är och hur det kan ta sig uttryck i deras omgivning, är det ingen av tjejerna som tror att de skulle våga agera själva om de fick vetskap om att någon kompis verkligen var utsatt.
– Jag tror det är bäst att ta hjälp av en lärare, det kan bli fel för den personen det handlar om också, säger Emilia Mattsson.
Om skolan får kännedom om att en elev är utsatt för hedersförtryck ska en orosanmälan till socialtjänsten göras, om eleven är minderårig. Är eleven vuxen ska skolan försöka erbjuda hjälp och stöd.
– Många utsatta kanske inte vet vilken hjälp och stöd de kan få, säger Ida Olsson.
Emma Byström tillägger:
– Samtidigt är det ett jättesvårt beslut att ta, att kanske behöva bryta upp med hela ens familj. Men för en hedersutsatt kan det vara det som krävs, säger hon.