Carola Lidén, Centerpartiet
Bodil Wennerbrandt Sevastik (S), socialnämndens ordförande:
Jag har inte uppfattat dåliga språkkunskaper som ett större problem i kommunen. Vi får rapporter om det i nämnden och att det har varit få klagomål. Vi har också krav på svenska kunskaper som ska vara likvärdiga årskurs 9 för att kunna jobba i vården i Luleå. Det viktiga är att ha de färdigheterna som krävs för att klara av jobbet. Vid delegering så kontrolleras det att man har förståelsen som krävs för att ge insulin till exempel. Det blir nästan ett prov på att man förstår svenskan. Det är så klart lika viktigt att kunna förstå och göra sig förstådd.
Anders Josefsson (M)
Det är ingen lätt fråga. Vi har fått många signaler om att dagens krav i kommunen inte riktigt fungerar och att brukare inte alltid kan tala med personalen. Men med tanke på rekryteringsproblemet så kan det slå åt fel håll. Man behöver inte kunna perfekt svenska men man måste åtminstone kunna kommunicera med brukaren. I grunden är vi för någon form av högre kravställning men exakt hur det skulle se ut måste bli en fråga för tjänstemännen.
Nina Berggård (V)
Vi tycker att det är jätteviktig att de som ger vård och omsorg och ska kunna kommunicera med brukare och vårdtagare oavsett om det är på svenska eller minoritetsspråk. Ett språktest är ingen garanti för det. Alla som jobbar i vården måste få möjligheten att lära sig språket. Att plugga till ett teoretiskt prov löser inte det problemet. Man måste få praktisera och öva i verksamheten. Övningen ger färdighet.
Bo Larsson (SD)
Många av de som kommer från utlandet är väldigt måna och försiktiga med de äldre. Men det är inte bra om man inte förstår varandra. Det skapar rädsla och otrygghet. Då kan språktester vara bra. Det är väl enda sättet att helt veta om man kan göra sig förstådd. Jag tycker det är rimligt. Jag tror inte man följer de grundläggande språkkraven i kommunen för att det är sådan brist på personal i dagsläget. Men i vården måste man kunna svenska för att kunna sköta jobbet. Språken är början för att kunna integreras i samhället.
Evelina Rydeker (MP)
Det här är en fråga som handlar om pengar. Vi vill se att resurserna ska gå till personal för vidareutbildning, kortare arbetstider och högre lön i stället för språktester. Jag litar också på att cheferna inom äldreomsorgen följer de grundkrav på språk som i dag finns från Socialstyrelsen. Om chefen sedan anser att det behövs vidareutbildning i språk så får de ta det beslutet. Det är inget som vi politiker ska styra över.
Liv Shange Moyo (RS)
Vi tycker att språktester är ett villospår. Det äldrevården behöver är ett vårduppror för att ta fram mer resurser för bemanning och bättre arbetsvillkor. Vi har föreslagit 200 fler undersköterskor och vårdbiträden för att införa sex timmars arbetsdag, minska ohälsotalen och förbättra arbetsmiljön. I det ingår det naturligtvis att utbilda personal i till exempel språkkunskaper. Ett språktest är ett försök att skuldbelägga vissa personer som spelar en helt avgörande roll för att bära upp vården.
Dan Ankarholm (SJVP)
Rent allmänt så är språket är viktigt i vården. Det är viktigt att brukare kan förstå personen som vårdar dem. Däremot ser vi inget fel på att den som är sämre i språket kan gå bredvid någon som talar svenska så att de kan lära sig fortare. Det är ganska naturligt att man gör det. Det krav som finns i kommunen i dag är helt okej. Talar man som en niondeklassare borde man kunna jobba inom vården i Luleå.
Thomas Söderström (L)
Jag tycker det är klokt med krav och viktigt att vår personal klarar av att tala svenska med de äldre. Sen exakt hur man ställer ett språkkrav i vår kommun vet jag inte idag. Vi har diskuterat det tidigare i partiet och är beredda att vässa kraven. För det kommer att vara en utmaning. Det är svårt att behålla och hitta personal och Norrbotten kommer växa framöver och då behöver vi hjälpa till med framför allt utbildning för att klara av personalbehovet. Vi måste vara tydliga med att vi kan hjälpa till och erbjuda utbildning för de som söker jobb i vården.
Carola Lidén (C)
Det är viktigt att den som arbetar inom vården ska kunna kommunicera med både den som är i behov av stöd och hjälp men också med sina arbetskamrater. Personalrekryteringen är en av de största utmaningar vi står inför och då behöver vi se till att få snabbspår i utbildning i svenska, yrkessvenska och praktik. För att lära sig det svenska språket behöver man utbildning och att snabbt komma ut i arbetslivet. Det krav som kommunen idag har tycker vi är ok för att säkerställa kvalitén och säkerheten inom vården och omsorgen.
Samuel Ek (KD)
Språket är viktigt både för den som ger och tar emot omsorg, för trygghet och säkerhet. Att som kommun sätta upp vissa språkkrav är rimligt. Inom vård och omsorg används också ord och termer som inte förekommer annars i så stor utsträckning i samhället och för att hjälpa dem som vill arbeta i vården som har problem med språket, måste vi erbjuda arbetstidsbelagd, kompetenshöjande utbildning.
Vi i Luleå ska hjälpa alla våra anställda att fungera i sitt yrke.