När beslutet om en ny älgförvaltning klubbades av riksdagen i december 2010 fanns det fortfarande många oklarheter. Framför allt vilka lokala och geografiska anpassningar som kunde göras och var gränserna skulle dras.
Optimistiska krav
Myndigheter i landet fick ett halvår på sig att genomföra beslut och ta fram riktlinjer för att kunna genomföra förändringarna redan den 1 januari 2012.
Ett halvår var också ett nog så optimistiskt krav från regeringen. För trots att lagändringen formellt redan hade trätt i kraft, dröjde det till början av januari 2012 innan alla älgförvaltningsgrupper var klara och kunde samlas för att enas om vad som skulle ska krävas för att uppnå kriterierna för ett godkänt licensområde.
- I stort kan man säga att vi har tittat på markernas förmåga att föda älg. Där har vi utgått från avskjutningen senaste åren och sedan lagt på en rabatt. Till exempel om det har krävts 1.000 hektar mark för att fälla en vuxen älg de senaste fem åren, så har vi föreslagit 700 hektar i stället. Vi vill ju inte hindra älgjakt, säger Robert Jonsson, ordförande i förvaltningsgrupp två och fyra.
Snabba ryck
Det som tidigare betecknades som olika bokstavsområden försvinner nu helt. Jakten kommer antingen att bedrivas på ett licensområde eller ett älgskötselområde. Inom ett licensområde får jaktlaget tilldelat sin älgkvot av länsstyrelsen, minst en älg. I ett större älgskötselområde måste de själva ta fram en godkänd långsiktig älgskötselplan.
De jaktlag som inte längre uppfyllde kraven fick fram till den 31 januari på sig att gå ihop med någon annan markägare eller jaktlag och skicka in en ansökan om ett nytt registrerat licensområde.
Snabba ryck - allt för snabbt enligt flera intressenter. Bland dem Jägarnas riksförbund.
- Allting blev klart så pass sent att många jaktlag inte har hunnit organisera sig och gå ihop för att få tillräckligt stor jaktmark. Tyvärr blir nog konsekvensen att många lägger bössan på hyllan, säger Stig Engman, viltvårdskonsulent för Jägarnas riksförbund i Norrbotten.
Orolig för fördyring
Privata markägare och jaktlag som inte når upp till arealkraven får dock fälla ett fritt antal älgkalvar på oregistrerad mark under de första fem dagarna av älgjakten. Varje skjuten kalv ska rapporteras till länsstyrelsen och en fällavgift på 100 kronor per kalv ska betalas in till länsstyrelsen.
Från förbundets sida är man också orolig att förändringen kommer leda till en fördyring för jägarna och att det på sikt kommer göra kåren tunnare.
- När de här älgförvaltningsgrupperna tillsattes ökade registreringsavgiften från 700 kronor till 2.300 kronor. Det en väldigt stor procentökning, säger Stig Engman.