Tisdagen är skolstart för elever i Luleå.
Antal elever som saknar behörighet till gymnasiet i Luleå ökar, och har så gjort sedan 2021.
Den här höstterminen är det 124 elever som börjar på Introduktionsprogrammet årskurs 1, vilket är en ökning från i fjol. Programmet har flera olika profiler, beroende på elevens behov.
– Strängt taget har elever rätt att gå här tills målen i studieplanen är nådda. Det finns ingen övre gräns för hur länge de kan gå här, säger Anders Wedin, rektor på Introduktionsprogrammet.
Det är inte uppdelat i klasser på samma sätt som nationella program.
– Alla en helt individuell studieplan. Ta ett ämne, som historia, så kanske någon har kvar att läsa om kalla kriget medan någon annan ska börja med istiden. Var och en läser på sin nivå och de ämnen man saknar, säger Wedin.
Områdeschefen Sven-Erik Molin i Luleås grundskola tror att en del av förklaringen bakom betygstappet kan vara sviterna efter covid-pandemin. Elever som i dag börjar gymnasiet har haft undervisning som påverkats av den.
– Frånvaron var stor bland eleverna under den tiden. Vi hade inte riktigt vikarier att sätta in, så fort man kände sig snuvig fick man inte vara på jobbet. Någonstans borde det synas negativt.
Elever i grundskolan som riskerar att inte bli godkända i vissa ämnen kan omfattas av åtgärdsprogram, berättar Sven-Erik Molin, områdeschef för grundskolor i Luleå. Ändå är det allt fler elever som inte får godkänt.
En åtgärd som inrättats är extra undervisning på exempelvis höstlov och sommarlov. En annan är lärstudio.
Hur orolig är du för den här utvecklingen?
– Vi är lite oroade över matematiken. De flesta elever som går sommarskola, där är det just matematiken de har svårt att bli godkända i. Det har gjorts satsningar från statens sida men man måste verkligen fundera, det är som att vi inte ser att resultaten ökar som de borde.
Och problemen kan börja redan i årskurs 6.
– Då har man gått i skola i sju år och är man inte godkänd i matematik ska man ta tillbaka de här kunskaperna på tre år. Blir man inte godkänd i matematik kan det lätt bli så att man tappar i självförtroende. "Jag klarar inte det här", och så kommer man till högstadiet med den bilden av sig själv och tycker kanske inte att det är så roligt, säger Molin.
Rektorer för gymnasiet och högstadiet har sedan fler år gemensamma möten, där ska matematiken upp som tema nästa gång.
Molin berättar också om en mattesatsning fallit väl ut.
– En specialpedagog med specialkunskaper inom matematik har gjort ett arbete på Residensskolan i vår. Det var väldigt uppskattat, nu är de andra högstadieskolorna i mitt område intresserade av att göra en sådan satsning.